Rymdveckan 2017: ATOMA - "Skylight"

Gott folk!

Jag fortsätter mitt tipsande på temat rymden. Idag skulle jag vilja rikta er uppmärksamhet till ett för mig totalt okänt band fram tills i måndags - ATOMA som lirar post-metal med den äran. ATOMA bildades 2011 i spillrorna av SLUMBER. Jag vet att många tycker att det börjar gå troll i genrebenämningar och jag kan väl hålla med om att post-metal kanske är den mest svårkategoriserade. I  mycket handlar detta om extremt känslosam musik med stora gester. Och detta är ATOMA väldigt, väldigt bra på.


Bandets hittills enda skiva "Skylight" som kom 2012 på Napalm Records är en mästerlig uppvisning i stämning och elegans. Jag är faktiskt ganska så till mig!

ATOMA är satt i viloläge sedan 2013, och då skrev bandet så här på sin Facebook-sida:

Atomic friends,
We have been forced to put AtomA on ice for a while.
As nationalism, racism and neoliberalism is on the rise in Europe we fear the well being of our families these coming decades, since we are immigrants in Sweden. Therefore we've been forced to put aside music to focus fully on studies and high education in order to be able to take care of our own when and if the shit goes down in these western countries.
It pains us that we've had to take a break in the middle of writing the next album, but right now we must work and study hard to protect our families and loved ones from a very uncertain future.
We don't know when we'll be back, but you'll find out here on our facebook page.
We thank you deeply for the support you've been showing AtomA so far and we hope to be back soon to continue developing the vision we had, to create challenging albums that is no slave to any genre, but free to explore and roam through the universe of sound without imaginary prisons.
See you soon.

/Martin

Årsbästalistan 2016 - de nominerade: Nr. 17

Nominerad: "Atoma" - DARK TRANQUILLITY.

När jag skriver recensioner så brukar ordet "angeläget" dyka upp när jag tycker att skivan är värd att kolla in, så när kollega Amelie på WeRock skrev

Med vissa band hör en redan vid första anslaget att, ”jaha det här är nytt från Det bandet”. Just så är det ofta med DARK TRANQUILLITY, så även på bandets elfte studioalbum ”Atoma”. Grunderna i sound, sång och instrumenthantering känns igen. Och ändå bjuder bandet på så mycket som känns nytt, fräscht och i högsta grad angeläget. 

då visste jag redan innan jag hört en ton av skivan att jag verkligen ville kolla in den.
Att DARK TRANQUILLITY, ett band med en väldigt lång karriär lyckas låta så här moget fräscha är helt enkelt fantastiskt. "Atoma" är en skiva som har imponerat på mig från första lyssningen och jag älskar att återkomma allt oftare till detta mäktiga byggnadsverk så bräddfyllt med känsla, historia och vemod.