Kära läsare - idag ska vi prata om Metal Blade Records, en label som under många herrans år vägrade lägga ut album på Spotify. Om detta var klokt avstår vi från att kommentera annat med att om man varit med i scenen i över 30 år som Metal Blade har då har man förmodligen rätt bra pejl på vad man sysslar med. Men nu är det ändring på detta, och även om inte samtliga bands diskografier ligger uppe på streamingtjänsten så kan jag lugnt säga att listan bjuder på en roster av band som får nackmuskulaturen att jobba övertid.
Metal Blade grundades av mannen till vänster, Brian Slagel 1982. Många av er vet säkert att detta är mannen som såg till att METALLICAs Hit The Lights kom med på "Metal Massacre" 1982. Egentligen hette skivan "The New Heavy Metal Revue Presents Metal Massacre" då Slagel innan han startade labeln hade dragit igång ett zine betitlat The New Heavy Metal Revue. Slagel är fortfarande verkställande direktör över bolaget.
Så, slå upp en kopp valfri dryck, nu åker vi.
Susanne öppnar med finfina sataniska dödsarna i AEON. Och varför inte då östersundarna har levererat habil death metal sedan starten 1999. Och dessutom, om Paul Mazurkiewicz trummis i CANNIBAL CORPSE, hyllar bandets "Bleeding The False" då kan man ju inte vara fel ute, eller hur? Precis. Susanne har valt en låt från bandets senaste alster "Aeons Black" som kom i november förra året. Jag tycker att Still They Pray är en alldeles ypperlig öppningslåt.
Ett av mina varannangångsband är JOB FOR A COWBOY. Med det menar jag att varannan gång jag ser bandet är det magiskt bra, varannan mer meh! Förra gången var meh, så jag ser verkligen fram emot nästa gång, haha! Anyhoo, Susanne har valt Summon The Hounds från "Ruination" (2009) som har ett brutalt knöligt öppningsriff. Fantastiskt bra, likt övriga låten som demonstrerar väldigt väl att bandet både kan spela ruggigt snabbt som brutalt svängigt.
THE CROWN, Crowned In Terror. Nog sagt.
Ett av de märkligaste namnen inom scenen har utan tvekan DEW-SCENTED. Tyskarna (från Brauschweig/Walsrode i Niedersachsen) har hållt på att leverera neothrash sedan den subgenren grundades höll jag på att säga. De har gjort det med samma schvung som falsettonerna levereras i sann power metal. Jag blir faktiskt helt till mig av att lyssna på Sworn To Obey från "Icarus" från 2012 (bandets skivor har alla titlar som börjar på bokstaven I för övrigt). Satan vad bra det är!
WOE OF TYRANTS är ett band från Ohio. Jag tycker att bandets "Behold The Lion" är en sjukligt intressant skiva. Det vet ni då jag har haft låtar med från den skivan ett antal gånger på olika fredagslistor. Bandet har en härligt meckig inställning till hur musik ska låta utan att för den sakens skull sakna riktigt fint sväng. Senaste skivan "Threnody" (2010) från vilken Susanne har valt Creatures Of The Mire är även den en trevlig skiva väl värd att kolla in.
Bandet från Waterford, Michigan återvänder även denna vecka. Nä, vi har inte spons från bandet om ni undrade det. Ett kul val från Susanne i att hon väljer en låt från "Nocturnal" från 2007. Bandet har dock redan här hittat sin grej i ett sjukligt dansant sväng parat med rå aggression. Och ja, Trevor Strnad sjunger lika häpnadsväckande som vanligt.
Sådärja, nu blir det black metal. Ni var inte oroliga för att det inte skulle dyka upp eller hur? VALKYRJA (se där ett bandnamn som gjort att säga lika smidigt nykter som på fyllan. Jämför OPETH). Och detta är, om ni inte visste det, ett band att hålla ögonen på om man gillar traditionell black metal. Lite kul tycker jag det är att bandet enligt Metal Archives hävdar att [the] band has, despite the name, nothing to do with pagan, heathen or viking metal. This has been stated several times in various interviews.
Ofrånkomligt att inte ha med CANNIBAL CORPSE. Bandet som sålt över miljonen skivor och som med råge uppfyller gorekvoten med en enda skiva i sin diskografi har lirat skjortan av rätt många band. Då detta gäng dessutom är svårt sympatiskt så är det dessutom en sann glädje att bjuda på en så trallvänlig dänga som Hammer Smashed Face.
FLESHCRAWL var tidigare känt under namnet MORGÖTH. Behöver jag ens nämna att de är tyskar, haha?! Sen ändrade de namn till IMMOLATION. Vilket ju var sådär. 1991 antog de så sitt nuvarande namn. Detta är old school death metal och som sådan finns det sämre och bättre band. Jag tycker dock att Beneath A Dying Sun ger mersmak.
Susanne avslutar sin del av listan med lite arbetarklassthrash. Ni som lyssnade på förra veckans lista vet vad BATTLECROSS går ut på - ett rent fantastiskt mosande.
-Pausfilm-
Ett band vars uttalade kärlek till den skandinaviska och mer specifikt den göteborgska metallen har gjort att THE ABSENCE låter prick som ett, rätt gissat, göteborgsdödsgäng. Jag gillade verkligen bandets första skiva "From Your Grave" så det borde inte förvåna någon att jag har valt titellåten från den finfina skivan.
Det finns många band som sjunger om krig. För BOLT THROWER är krig det enda ämnesvalet och de har manglat ut skivor under hela karriären med lika stor integritet som CANNIBAL CORPSE om ni frågar mig. Jag har valt At First Light från "To Those Once Loyal".
Jag tyckte inte att CATTLE DECAPITATIONs senaste skiva "Monolith Of Humanity" nådde upp till mina förväntade krav. Därför blir det inte en låt från den skivan utan istället får ni djupt oroväckande The Gardeners Of Eden från "The Harvest Floor" en skiva lika ursinnig som bra.
Hyllat (med rätta) band från Yonkers som med sin oavbrutet meckiga dödsmetall har betvingat berg. Kritikerfavorit.
Med sin ödesmättade black metal har PRIMORDIAL lyckats karva sig en nisch inom denna subgenre som är helt deras egen. Jag har sett bandet en gång, på Wacken 2008 och imponerades då storligen av frontmannen A.A Nemtheangas kusliga utstrålning. Att övriga bandmedlemmar lystrar till namn som Pól MacAmlaigh, Cíaran MacUiliam, Simon O'Laoghaire och Micheál O'Floinn gör ju inte saken sämre, haha!
Tjosan! Från ödesmättad keltisk black metal till plattan i mattan döds från klassiska DESULTORY. Från skivan "Bitterness" från 1994 har jag tagit Left Behind. Det låter prick så som man förväntar sig av ett dödsmetallband vid den här tiden. Och det vill jag mena på är en bra sak.
Åh - IMPIOUS. Så glad jag blev när jag påmindes om att "Death Domination" kom ut på Metal Blade. Den skivan, kära läsare, var 2009 den tredje bästa skivan enligt mig som kom ut det året. Jag har valt magiska I Am The King från den skivan. Observera det episkt snygga breaket vid 1:20.
Bandnamnet! Men musiken är det min själ ingen som kan skratta åt. Gosse, vad bra den är! Jag har valt finfina Wear The Scars Of Testimony från 2006 års giv "A Haunting Curse". Yster ringdans någon?
Ta ett styck Navene Koperweis och ett styck Jonny Davy (JOB FOR A COWBOY) och vi får FLESHWROUGHT som bara har hunnit med att släppa en skiva - "Dementia/Dyslexia" 2010. Jag tycker att den skivan är väldigt intressant. Davy visar dessutom på vilken sinnessjuk kapacitet han har som sångare.
Listan avslutas med svårt förbisedda slovenska NEGLIGENCE som 2010 kom ut med "Coordinates Of Confusion" en skiva som är bra mycket bättre än rätt mycket av den neo-thrash som har kommit ut på senare år. Ljudbilden är fint köttig och tydlig och detta gäng kan skriva låtar med substans. Kolla in med andra ord.
Vad är det med CAPTAIN CRIMSONs fans? Recensionen av bandets "Dancing Madly Backwards" (nån mer än jag som direkt kom att tänka på FLÄSKKVARTETTENs låt?) lades upp igår kl. 00:00:03 - i skrivande stund har recensionen 92 läsningar. Det är fullständigt häpnadsväckande om ni frågar mig.
Jag var ganska övertygad om att Karins recension av GOJIRAs "L'Enfant Sauvage" skulle dra mer - och den ligger också på andraplatsen - men den är inte i närheten av att nå upp till lika många läsningar.
Att faktiskt hålla sig till vad man är bra på behöver inte vara en dålig sak om det innebär att spela thrash på det sätt som pålitliga DEW-SCENTED gör. Vilket jag också tyckte då plattan kom i slutet på maj och gick varm hemma i anläggningen. För läsare av mina texter kommer det inte som en chock att jag gillar denna plattan: mängder med två-taktm, blytunga riff och riktigt habila dängor brukar vara säkra knep för att jag ska gilla plattan. DEW-SCENTED scorar inte högt på originalitetsskalan - men det bandet förlorar på denna tar det med råge igen på skalan som vi kan kalla spelglädje-kopplad till beprövade knep-skalan.
Har i vanlig ordning shoppat loss lite till biblioteket - några plattor hör ju inte till det jag vanligtvis brukar lyssna på, men det är ju en av de fina grejerna med bibliotek att man kan lämna inköpsförslag som oftast bejakas. Två av plattorna nedan är sådana nämligen. Ni som har lämnat förslag men inte ser dom nedan - fler inköp ligger i pipelinen och jag väntar bara på leverans från den lokala skivhandeln. Ett förslag, från Blashyrk, "Apotheosis" av UNDER THAT SPELL har jag dessvärre misslyckats med att hitta någonstans alls, vilket jag är lite sned på då bandets musik tilltalar mig en hel del.
"Pandemonium" från PRETTY MAIDS är en riktig skön platta om man gillar melodisk metal. För en riktigt initierad recension av plattan rekommenderar jag att man ger sig över till Metal Covenant och läser kollega Anders "Mozzy" Månssons text om plattan.
"Path Of Fire" av AEON har jag höjt till skyarna för sin synnerligen brutala death metal. Som ni förstår har jag inte ändrat åsikt om plattan som är en ren uppvisning i hur man spelar metal med en furiös inställning och bländande teknik.
"Frozen Tears Of Angels" av RHAPSODY OF FIRE är en skiva jag köpte in för att jag litar mycket på Mats Manhammars omdöme vad gäller musik. Om man vill läsa vad han tyckte om plattan kollar man här.
Tyska DEW-SCENTED är ett av banden i neo-thrash vågen som sveper igenom metalvärlden, som faktiskt har något att bjuda på. "Invocation" är fylld till brädden av kvalitetsthrash. På tal om thrashvågen finns det en lång och trevlig artikel om denna här.
Jag har ingen relation till Tom Gabriel Warriors musik som han kavlat ut i band som HELLHAMMER och CELTIC FROST. Det har däremot kollega Shadows som har skrivit en hel del om det band som den gode Tom nu skänker sin skaparkraft - TRIPTYKON. Tungt så det förslår och nedstämt som attan är det dock.
Melodisk döds med en riktigt melankolisk biklang från INSOMNIUM i form av "Across The Dark" samt "Above The Weeping World". Det låter riktigt bra om det här bandet.
Kommentar överflödig eller hur? "Lawless Darkness" från WATAIN är en platta av den kalibern som gör att den borde finnas på samtliga bibliotek i landet.
Plattorna kommer finnas nere på avdelningen någon gång under eftermiddagen - förutom INSOMNIUMs plattor, då dessa är reserverade.
Den gångna veckan har bjudit på en i det närmaste grotesk i omfattning musiklyssningsorgie inför månadens recensioner på WeRock. Det har för egen del blivit hela 7 recensioner - personligt rekord - och dessbättre är den överväldigande majoriteten riktigt bra skivor. Men gosse, ibland har det blivit lite för mycket musik har jag märkt. Eller vad säger ni själva: börjar man drömma om att man jagas av killarna i MAMMUTANT till tonerna av Embracing Extinction av MISERY INDEX så kan man har fog för att man lyssnat en hel del på musik.
MAMMUTANTs "Atomizer" och MISERY INDEXs "Heirs To Thievery" hör till de alster som har recenserats av mig för WeRocks räkning. De övriga fem är CELESTIAL DECAYs "Contradictum", TORTURE DIVISIONs "Evighetens Dårar II", CARVEDs "Carved", AEONs "Path Of Fire" och DEW-SCENTEDs "Invocation".
Och det är inte bara jag som har kommit loss och recenserat järnet - sammantaget kommer WeRocks skribenter att ha klämt ur sig närmre 30 recensioner som kommer att hittas på siten den 1/6 kl. 00:00:01.
Förutom de ovan nämnda plattorna har jag såklart lyssnat på annat också - det har blivit lite WHITECHAPEL, DECAPITATED, TORTURE DIVISION, KEEP OF KALESSIN och märkligt nog THE WHO bland andra. Vad jag lyssnat på mer i veckan finns såklart i vecka 21 Fredagslista.
Fredagslistan innehåller denna gång musik med, relativ, stor variation: allt ifrån det stenhårda tekniska vansinnesmanglet från Brasiliens OPHIOLATRY till melodiskt knäckande DEFTONES.
På tal om DEFTONES skrev Jonn Palmér Jeppson (Sydsvenskan, Close-Up Magazine) att [...] kvar är elva koncisa, jättefina spår [...] och jag kan inte annat än hålla med honom. Diamond Eyes som är med i listan är ett bra exempel på den sortens finhet, med en skörhet i sången mot en inledande svärtad tung inledning som följs av en rejält finstämd refräng som med bakgrund mot de svårigheter bandet har kämpat - och fortfarande kämpar med - i och med basisten Chi Chengs av en trafikolycka framkallade komaliknande tillstånd, bara blir än mer vackert påträngade.
Dessutom en skön dänga av DEW-SCENTED vars kommande platta jag har dånande i hörlurarna i skrivande stund - och för oss som gillar tung döds/thrash med tydliga hintar till old school-scenen är det ren mumma som väntar på utgivning. Tills vidare får ni hålla till godo med Vanish Away från "Incinerate".
Nog skrivet - känn er välkomna att lyssna på listan som återfinns här.
Yeps - det blev lyssnat på musik även denna vecka. Föga förvånande eller hur? Temat, i den mån det finns något, är att jag denna veckan har grävt ner mig i lite gamla hjältars musik, exempelvis MAIDEN och MEGADETH. Plus lite annat helt nytt för mina öron som NON-HUMAN LEVEL, vilket är Christofer Malmströms (DARKANE) sidoprojekt samt nya favoriterna DEW-SCENTED.
Tyska DEW-SCENTED kommer i maj släppa sin kommande platta "Invocation" på Metal Blade. Känner man för lite tysk thrash och vill höra en låt, Arise From Decay, bör man ge sig över till bandets myspace.
Personligen går jag igång på låten rätt ordentligt - fläskig thrash metal med mycket två-takt och riktigt snygga solon har en tendens att göra mig rätt glad - och det ska bli kul att se om resten av plattan är lika bra som smakprovet.
För något mer brutala tongångar kan man kolla in MISERY INDEX myspace där det bjuds på Carrion Call från kommande "Heirs To Thievery" och jag måste hålla med SheerFaith som jag fick tipset ifrån, att låter resten av plattan lika bra kan detta bli ett av de tyngsta släppen i år.
Metal Blade grundades av mannen till vänster, Brian Slagel 1982. Många av er vet säkert att detta är mannen som såg till att METALLICAs Hit The Lights kom med på "Metal Massacre" 1982. Egentligen hette skivan "The New Heavy Metal Revue Presents Metal Massacre" då Slagel innan han startade labeln hade dragit igång ett zine betitlat The New Heavy Metal Revue. Slagel är fortfarande verkställande direktör över bolaget.
Hyllat (med rätta) band från Yonkers som med sin oavbrutet meckiga dödsmetall har betvingat berg. Kritikerfavorit.
Med sin ödesmättade black metal har PRIMORDIAL lyckats karva sig en nisch inom denna subgenre som är helt deras egen. Jag har sett bandet en gång, på Wacken 2008 och imponerades då storligen av frontmannen A.A Nemtheangas kusliga utstrålning. Att övriga bandmedlemmar lystrar till namn som Pól MacAmlaigh, Cíaran MacUiliam, Simon O'Laoghaire och Micheál O'Floinn gör ju inte saken sämre, haha!
Tjosan! Från ödesmättad keltisk black metal till plattan i mattan döds från klassiska DESULTORY. Från skivan "Bitterness" från 1994 har jag tagit Left Behind. Det låter prick så som man förväntar sig av ett dödsmetallband vid den här tiden. Och det vill jag mena på är en bra sak.
Åh - IMPIOUS. Så glad jag blev när jag påmindes om att "Death Domination" kom ut på Metal Blade. Den skivan, kära läsare, var 2009 den tredje bästa skivan enligt mig som kom ut det året. Jag har valt magiska I Am The King från den skivan. Observera det episkt snygga breaket vid 1:20.
Bandnamnet! Men musiken är det min själ ingen som kan skratta åt. Gosse, vad bra den är! Jag har valt finfina Wear The Scars Of Testimony från 2006 års giv "A Haunting Curse". Yster ringdans någon?
Ta ett styck Navene Koperweis och ett styck Jonny Davy (JOB FOR A COWBOY) och vi får FLESHWROUGHT som bara har hunnit med att släppa en skiva - "Dementia/Dyslexia" 2010. Jag tycker att den skivan är väldigt intressant. Davy visar dessutom på vilken sinnessjuk kapacitet han har som sångare.
Listan avslutas med svårt förbisedda slovenska NEGLIGENCE som 2010 kom ut med "Coordinates Of Confusion" en skiva som är bra mycket bättre än rätt mycket av den neo-thrash som har kommit ut på senare år. Ljudbilden är fint köttig och tydlig och detta gäng kan skriva låtar med substans. Kolla in med andra ord.
+by+Eneas.jpg)
