Visar inlägg med etikett TesseracT. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett TesseracT. Visa alla inlägg

Fredagslistan 2013: 2013 så långt

torsdag 6 juni 2013

Vi har nu hunnit nästan halva året - och då tänkte jag att det kunde vara kul att summera vilka skivor som kan vara värda att hålla koll på när året ska summeras nån gång i december. Skadat? Ja, lite får jag väl erkänna, haha! Jag har, av olika anledningar (den främsta kanske tidsbrist inför kommande flytt) total hegemoni över veckans lista. Nästa vecka kommer dock ordningen vara återställd med bidrag från både mig och Susanne.

DEFEATED SANITY - ett av den tekniskt brutala dödsmetallens allra mest stringenta band. Senaste skivan "Passages Into Deformity" visar att tyskarna är kapabla till både furiöst rens som, faktiskt, ett satans sväng. Produktionen på skivan är precis så knastertorr som dylika tonala attacker vinner på. Virveltrumman är pitchad till absurditetens gränser, sången precis så köttigt brutal att man knappt tror att det är mänskligt möjligt att prestera dylika ljud och gitarrerna borrar sig in i skallbenet med obönhörlig aggression. Ja, ni förstår ju att detta är världsklass.



Betydligt vänare tongångar från SOILWORK. Jag är glad att jag har förmåga att uppskatta melodiösa tongångar också kan jag säga. "The Living Infinite" är nämligen en skiva som det är svårt att förneka kvaliteten på. Och den är ju lång som ett ösregn, så det vill till att band som eftersträvar att göra dubbelalbum ser till att fylla speltiden med kvalitet. Detta klarar SOILWORK, såklart, av alldeles finfint.

Det progressiva dödsgänget från Andorra har vi ju nästan tjatat hål i huvudet på er om redan. Men det går liksom inte att göra någonting åt att PERSEFONE är så pass bra att vi helt enkelt är tvugna att göra detta igen. "Spiritual Migration" är en skiva späckad med den ljuvaste tonkonst som fick mig och senare Susanne att gå i spinn.


HEAVEN SHALL BURN är ett band som jag har svårt att tycka illa om. Tyskarnas obevekliga engagemang tränger under huden på mig och får mig att ilsket knyta näven i den proverbiella fickan över sakernas tillstånd. Vilket såklart är bandets ambition. "Veto" är en skiva fylld med indignation genom musik och den funkar fint att röja loss till kan jag säga.

När DARK TRANQUILLITY släpper nytt material så ger jag bandet alltid ett gäng lyssningar. Föregångsplattan till nysläppta "Construct" - "We Are The Void" - tyckte jag var lite av en besvikelse. Därför är det så kul att bandet verkar vara tillbaka i god form - och att Stanne återigen visar att han besitter en stämma lika mångfacetterad som suverän.

"End Of Disclosure" är en gedigen skiva från ett band som har en grundmurad karriär bakom sig. Jag började nästan yla av glädje när jag hörde Tales Of Thy Spineless första gången. Känslan att låten är en av de starkaste korten i bandets kortlek just nu har inte avtagit kan jag säga. Så ursinnigt bra rent musikaliskt, lägg därtill en elitartad sånginsats av Peter Tägtgren och det är svårt att inte kapitulera.

Jajemänsan! Det tog ett tag innan poletten trillade ner för mig för "Pinnacle Of Bedlam". Mest för att jag aldrig fick tillräckligt tid att lyssna in mig på den. SUFFOCATIONs musik behöver nämligen det - tid.



Polen är ju en fin grogrund för dödsmetall. HATE är ett band som lätt hamnar i skymundan bakom exempelvis BEHEMOTH och DECAPITATED. Lite trist, då bandet verkligen inte är dåligt.



Tysk powermetal med substans. Så skrev jag om "Beneath The Surface" i min recension på WeRock. Bara det att jag ens recenserar power metal borde få er att höja på ögonbrynen, men det går inte att argumentera med skivans kvalitet.



Vi avslutar lite vänt och finstämt från brittiska djentmästarna TESSERACT. Jag har svårt att värja mig från bandets musik när den ligger på denna nivån faktiskt. Så var det inte när bandet släppte "Perspectives" förra året. Då var jag rätt besviken, så det var skönt att bli överbevisad på detta sätt.

/Martin



Nyheter på WeRock

söndag 2 juni 2013

Jaha - det blev den förste juni även i år. Skönt. Och i takt med tiden så lades det upp nya recensioner på WeRock av yours truly.

En hel del bekanta band som recensenterna tagit tag i. BiblioteKarin har satt tänderna i DARK

TRANQUILLITYs senaste platta "Construct". Det är en verkligt välskriven recension, så alldeles oavsett om ni är intresserade av göteborgarnas tonkonst eller inte tycker jag ni ska läsa den.

THE GENERALS kanske ni kommer ihåg? Bandets debutskiva "Stand Up Straight" blev ju framröstad som årets debutalbum från ett svenskt band 2009. Fredrik Sandberg dissekerar "Blood For Blood" som verkligen har ett grymt snyggt omslag.

BLACK SABBATH-ripoff? ORCHID förnekar sig inte med nya plattan "The Mouths Of Madness" skriver Robert Gustafsson i sin recension av skivan.

För egen del lyckades jag för en gångs skull komma loss ordentligt med fyra recensioner. Känns som att det var ett tag sedan jag hade sånt flöde i skrivandet. Jag fortsätter mitt hypande av BOREALIS rent skamligt finfina skiva "Fall From Grace". Har fullständigt gett upp tanken att kunna släppa den skivan under 2013 kan jag säga, haha!


TESSERACT är tillbaka i fin form efter synnerligen mediokra EPn "Perspectives" med "Altered State", en skiva som levererar en hel del riktigt bra musik. Stundtals är det så underbart bra att man häpnar.

POSTURES är ett band som jag inte kände till förrän i förra veckan. Med en blandning av tungt sväng, psykedeliska toner och en sjuhelvetes sångerska imponerar bandet på mig på den självbetitlade debutskivan. 

THE BLACK DAHLIA MURDER - en sann trivselorkester som jag har gillat sedan länge. Med ny trummis bakom kaggarna visar bandet på "Everblack" att de är värda vår uppmärksamhet. Om ni nu hade tvivlat på det, haha!

/Martin






Nytt på WeRock

torsdag 31 maj 2012

Även om temperaturen säger annat så är det de facto den förste juni idag. Och den förste i varje månad innebär ju att det har lagts upp nya recensioner på Werock.se. Den vetskapen värmde gott när jag cyklade till stationen i Lund vid 7-snåret imorse. Extra varm var tanken på att Fredrik Sandberg har orkat/hunnit skriva recensioner igen. För den mannen har sannerligen haft att göra på det jobb som drar in pengarna till det dagliga livet.

Vad Fredrik har skrivit om? Well, han börjar med att vara avundsjuk på Nicke Andersson och hans IMPERIAL STATE ELECTRIC som har släppt nytt material betitlat "Pop War" för att sedan inte imponeras av THE USED och deras "Vulnerable" där han dessutom lyckas få till en snygg litterär koppling till ett postmodernt mästerverk. Bara en sån sak!

Robert Gustafsson har gottat ner sig i BLACK BREATHs "Sentenced To Life". Det är en mycket bra skiva kan jag säga utan att överdriva alls. Under förutsättning att man gillar dödsmetall i den gamla 90-talsskolan. Gör man det kommer man gå i lika mycket spinn över denna skiva som över ENTRAILS "The Tomb Awaits".

Dessutom från Roberts tangentbord - HIGH ON FIREs "De Vermis Mysteriis" får sig en grundlig genomgång, och WINTER'S VERGEs "Beyond Vengeance" en något kortare.

Kitty Rossander, WeRocks senaste tillskott öser på med recension av THE GLORIA STORYs EP "Out Of The Shade" samt en tydligen magisk konsertupplevelse av samma band i Göteborg förra fredagen.

Från mig får ni recensioner av TESSERACTs "Perspectives", en EP som introducerar oss till nye sångaren Elliot Coleman. Den imponerar inte så där värst på mig faktiskt. Omslaget är dock grymt snyggt.

Imponerar gör dock de två andra skivorna jag recenserat - MARDUKs "Serpent Sermon" och THE AGONISTs "Prisoners".

/Martin



Bibliotekets skivbonanza - part II

tisdag 13 december 2011

Vi fortsätter att köpa in skivor till Helsingborgs Bibliotek. Dessa plattor pingades idag in i katalogen. Ingen av skivorna förutom den sista finns på Spotify. För hågade låntagare kommer skivorna att finnas till utlån på fredag (16/12) kl. 13.00.

THE BLACK DAHLIA MURDER - "Ritual". Bandets bästa skiva enligt mig. Jag har skrivit en hel del om denna skivan redan så jag avstår faktiskt  att säga så mycket mer än att skivan är rejält kul att lyssna på.
Extrem metal från Jonny Davy (JOB FOR A COWBOY) och Navene Koperweis (ANIMALS AS LEADERS) i form av "Dementia/Dyslexia" - FLESHWROUGHT. En av förra årets absoluta höjdpunkter om ni frågar mig. Jösses vilket ställ!
HIGH ON FIRE - ett riktigt bra bandnamn. Jag har försökt gång efter annan att bli vän med bandets musik. Har fortfarande svårt för den. "Snakes For The Divine" har dock hyllats av folk som vet vad de sysslar med så jag tvekade inte att köpa in skivan i vilket fall.
Blev för några år sedan ombedd av en låntagare att köpa in skivor av INSOMNIUM. När skivorna kom inleddes en relation som är bestående. Det är något visst med finnarna - varenda skiva bjuder på musik som helt enkelt är bra. Melodier som bölar i melankoli och känns helgjutna rakt igenom. "One For Sorrow" är inget undantag.
"Works Of Carnage" - KRISIUN. Här i lyxig re-release med en hel del bonusspår. Annars är det som vanligt plattan i mattan som gäller när det kommer till brassarna. Och det uppskattas såklart.
"Salt" av PYRAMIDO. Folk jag litar på har gått fullständigt bananer över PYRAMIDOs "Salt". Därav inköpet. Jag blev dock inte besviken när jag laddade in skivan i spelaren. Det låter groteskt bra om bandet. Tyngden och den väl avrundade produktionen är, well, påtaglig. Jag drar paralleller till BLACK SABBATH emellanåt. Tills dess att sången börjar. Låt mig säga så här: OZZY skulle inte kunna sjunga så här om så hans liv berodde på det.
 TESSERACT - "One". Också en skiva jag skrivit mycket om. Bra helt enkelt.
YES - "Fly From Here". Ja vi tar väl fram proggkanonerna till sist. Detta var en skiva som Alex hade med på sin lista. För mig är detta mer rock än något annat. Det går inte hem hos mig - men det är ju inte jag som ska låna denna egentligen.

/Martin

Årsbästalistan 2011 - de nominerade, nr. 7

onsdag 30 november 2011

Nominerad: "One" - TESSERACT

Jag hör drag av BETWEEN THE BURIED AND ME, ANIMALS AS LEADERS och COHEED & CAMBRIA, men såklart har TESSERACT inte reducerat sig själva till efterapare - bandets musik har ett eget uttryck som ju mer jag lyssnar till skivan har svårt att inte gå och nynna lite omedvetet på. För den här plattan är i det närmaste beroendeframkallande.

Så skrev jag i recensionen av "One" - skivan har spelats en hel del hemmavid i år kan jag säga. Djentmetal är det ju inte alla som gillar - själv har jag fallit hårt för en del av subgenrens band - ANIMALS AS LEADERS är ett annat exempel på ett bra band.

"One" håller fortfarande i mina öron mycket hög klass - tonen, musikaliteten, tekniken, känslan gör att skivan blir en ren lyssningsfest.

/Martin





Lite easylistening

fredag 28 oktober 2011

Godmorgon!

Ni känner ju till att jag gillar tESSERACt eller hur? Lite maffig och episk musik som på ett alldeles förträffligt sätt balanserar upp det mer rensiga larmet som kanaliseras in i hörselgångarna allt som oftast. Att bandet sedan gör ganska vackra videor skadar ju inte heller om jag säger som så.

Nu har de tydligen rekryterat en ny sångare i Elliot Coleman och beslutat sig för att göra en video till låten Eden. Det är inte samma version som på "One" utan en ny version med Coleman på sång samt att de skrivit om låten något. Fint är det i vilket fall.

/Martin

Snyggt

torsdag 22 september 2011

Kommer ni ihåg TesseracT? Skrev en recension av bandets "One" som kom 2011 på WeRock. Rent oförhappandes youtubade jag fram videon till Nascent. Kan inte säga att jag ångrar det då den är riktigt snygg. Man kommer såklart inte bort från greppet att bandet spelar i videon, men omgivningarna är något annorlunda. Har ni förresten tänkt på hur många band som kör med detta grepp? Så pass många så att i alla fall jag börjar längta kraftfullt efter videor där bandet är helt borttagna rent visuellt. Eller hade det blivit alltför märkligt?



/Martin

Färska texter på WeRock

fredag 1 april 2011

I de nya recensionerna på WeRock tokhyllar undertecknad TesseracTs fullängdsdebut "One", vars musik har spår av COHEED & CAMBRIA, ANIMALS AS LEADERS men som ändå lyckas presentera väldigt unik musik. Jag har även dräpt BELIEVERs kommande platta "Transhuman" och försiktigtvis lagomhyllat ALTAR OF PLAGUES "Mammal" som verkligen spänner bågen hårt med sina milt sagt långa låtar, samt SYLOSIS "Edge Of The World" som inte riktigt håller hela vägen, men stundtals är riktigt bra. Andra album som dissekeras: AMON AMARTHs "Sutur Rising" som Fredrik tycker bjuder på ett visst mått av förutsägbarhet, WHITESNAKEs "Forevermore" som får Robert att dra en lättnadens suck över att bandet fortfarande levererar, och INSENSEs "Burn In Beautiful Fire" som BiblioteKarin tror kan innebära att bandet nu tar ett viktigt steg i att skaffa sig en större publik. Plus en mängd andra plattor såklart! Sidan för de hågade - WeRock. /Martin