A Proggy Nite

Malmö, i lördags. Det var sannerligen varje progälskares dröm, att få en hel kväll utan eländiga förband eller annat skröfs utan bara två starka namn i genren och ett extranummer som ensamt hade kunnat vara en hel konsert för vissa.

THE FLOWER KINGS har aldrig varit ett stort favoritband hos undertecknad. Inte för att jag på något sätt ogillar dem eller tycker att de låter illa, vi har bara inte klickat. Därför var det skönt att de öppnade i lördags, så kunde man koncentrera sig på the things at hand senare. Jag tyckte faktiskt det var en helt ok spelning, bättre än när jag såg dem för första och dittills enda gången i Osby 2004. Öppningslåten Numbers från nya plattan "Banks of Eden" var såpass bra att jag en stund övervägde att köpa skivan, låten är ändå 25 minuter lång så skulle resten vara trist har man ändå gått vinnande ur fighten så att säga. Resten av giget var bra, det blir dock lite enformig musik när man inte kan alla låtarna. Jag var positivt överraskad av uppslutningen, jag hade nästan trott att Robban och jag skulle bli ensamma därinne, men det var säkert 600 personer på plats, riktigt tjockt när man gick runt lite. Skoj!

Synd dock att KB inte tar detta som en hint och låter banden spela full tid, som vanligt var det curfew 23.00 med efterföljande nattklubb varför Flower Kings endast körde 80 av utlovade 90 minuter, och nästa akt fick inte ens det utan lämnade scenen efter 77 minuter. Jag har besökt KB massor av gånger genom åren och INGEN av rockklubbarna jag besökt i Sverige eller för den delen Europa är lika otrevlig på det sättet, när man betalar biljett ska man väl få se bandet man betalat för spela sin utlovade tid? Annars kan ju bandet gå på en halvtimme tidigare så är problemet löst. Nåväl.

NEAL MORSE då. Kvällens höjdpunkt redan på förhand. Efteråt var jag så tagen att det utlovade extranumret med TRANSATLANTIC-låtar till en början kändes lite överflödigt. Neal har en otrolig låtskatt att plocka ur och han valde att fokusera på den nya skivan "Momentum" tillsammans med en svit låtar från "?". Inte en enda ton eller takt var för mycket. Jag älskade precis allt, igen. Men ändå, när han frågar om vi orkar "one more epic" och kör igång World without end, då brister allt. Jag är i sjunde himlen. Dessa 33 minuter är de absolut finaste 33 minuter som någonsin spelats på KB´s scen, kanske på en scen någonstans över huvud taget. Det får tiden utvisa. Till och med Neal var överväldigad och i tårar när klimax i slutet av låten nåddes, och det var nog fler än jag som också fick torka sig lite i ögonvrån. Starkt var bara förnamnet. Konserten kunde ha slutat här och jag hade varit lycklig ändå. Men det gjorde den inte.

Neal, Roine och Mike kom ut igen tillsammans med Jonas från Flower Kings och drog igång ett trelåtarsmedley med Transatlanticlåtar. Visst, det kändes lite orepat i ett par övergångar men ett orepat Transatlantic är ändå alltid en miljon gånger bättre än i princip allting annat. Medleyt bestod av All of the above / The whirlwind och Stranger in us all och visade på en underbar uppvisning i spelglädje även i de mest komplicerade partierna. Det kom och gick medlemmar ur båda banden lite här och där, och all in all var det en perfekt avslutning på kvällen. Nu är det bara att hoppas att Neal kommer tillbaka med sitt tretimmarsset och spelar på Amager Bio i Köpenhamn. Där får han spela hur länge han vill.

Neal Morse till Sverige!

En tidig julklapp släpptes igår när det blev klart att NEAL MORSE och THE FLOWER KINGS gör gemensak sak i Europa i februari. Först ut är Stockholm den 22/2 och dagen efter hittar ni mig på KB i Malmö.

Jag trodde ärligt talat inte att det skulle bli någon Neal Morse i Sverige på egen hand, möjligen ett nytt besök på Sweden Rock eller så. Hoppas nu att han får full tid, det verkar så på förhand men med KB vet man aldrig - det kan vara discodags kl 23 och de kan sätta in ett lokalt förband som bara MÅSTE spela och då är det som bekant alltid den vettiga artisten som får stryka på foten. (Vi tar som exempel FISH på KB 2004 - jag var skogstokig när han fick stryka tre låtar trots att det gräsliga förbandet som ingen alls ville se fick vanlig speltid...fy fan).

Nåväl, vi hoppas och längtar efter att Neal når svensk mark. Om han kör World without end som klockar in på 34 minuter så blir det en fantastisk början på konsertåret 2013.

En annan blänkare gör jag åt MERCYFUL FATE-gitarristen Michael Denners håll. Hans nya band DENNERS TRICK BAG gör två väldigt speciella premiärspelningar den 25:e och 26:e januari på Demonernas Port ute på Amager i Köpenhamn. Biljetterna går endast att köpa i hans butik, och är nog slutsålda nu (100 biljetter/kväll) men för oss som lyckats tillskansa oss en biljett blir det nog en oerhört fin kväll. Denner är en av mina absoluta favoritgitarrister genom tiderna och det är med glädje jag tar del av vad han nu ska hitta på. Det kan omöjligen bli annat är bra.

Två fina klappar sådär precis innan lucia. Nice.

/Alex