Kära läsare - idag ska vi prata om Metal Blade Records, en label som under många herrans år vägrade lägga ut album på Spotify. Om detta var klokt avstår vi från att kommentera annat med att om man varit med i scenen i över 30 år som Metal Blade har då har man förmodligen rätt bra pejl på vad man sysslar med. Men nu är det ändring på detta, och även om inte samtliga bands diskografier ligger uppe på streamingtjänsten så kan jag lugnt säga att listan bjuder på en roster av band som får nackmuskulaturen att jobba övertid.
Metal Blade grundades av mannen till vänster, Brian Slagel 1982. Många av er vet säkert att detta är mannen som såg till att METALLICAs Hit The Lights kom med på "Metal Massacre" 1982. Egentligen hette skivan "The New Heavy Metal Revue Presents Metal Massacre" då Slagel innan han startade labeln hade dragit igång ett zine betitlat The New Heavy Metal Revue. Slagel är fortfarande verkställande direktör över bolaget.
Så, slå upp en kopp valfri dryck, nu åker vi.
Susanne öppnar med finfina sataniska dödsarna i AEON. Och varför inte då östersundarna har levererat habil death metal sedan starten 1999. Och dessutom, om Paul Mazurkiewicz trummis i CANNIBAL CORPSE, hyllar bandets "Bleeding The False" då kan man ju inte vara fel ute, eller hur? Precis. Susanne har valt en låt från bandets senaste alster "Aeons Black" som kom i november förra året. Jag tycker att Still They Pray är en alldeles ypperlig öppningslåt.
Ett av mina varannangångsband är JOB FOR A COWBOY. Med det menar jag att varannan gång jag ser bandet är det magiskt bra, varannan mer meh! Förra gången var meh, så jag ser verkligen fram emot nästa gång, haha! Anyhoo, Susanne har valt Summon The Hounds från "Ruination" (2009) som har ett brutalt knöligt öppningsriff. Fantastiskt bra, likt övriga låten som demonstrerar väldigt väl att bandet både kan spela ruggigt snabbt som brutalt svängigt.
THE CROWN, Crowned In Terror. Nog sagt.
Ett av de märkligaste namnen inom scenen har utan tvekan DEW-SCENTED. Tyskarna (från Brauschweig/Walsrode i Niedersachsen) har hållt på att leverera neothrash sedan den subgenren grundades höll jag på att säga. De har gjort det med samma schvung som falsettonerna levereras i sann power metal. Jag blir faktiskt helt till mig av att lyssna på Sworn To Obey från "Icarus" från 2012 (bandets skivor har alla titlar som börjar på bokstaven I för övrigt). Satan vad bra det är!
WOE OF TYRANTS är ett band från Ohio. Jag tycker att bandets "Behold The Lion" är en sjukligt intressant skiva. Det vet ni då jag har haft låtar med från den skivan ett antal gånger på olika fredagslistor. Bandet har en härligt meckig inställning till hur musik ska låta utan att för den sakens skull sakna riktigt fint sväng. Senaste skivan "Threnody" (2010) från vilken Susanne har valt Creatures Of The Mire är även den en trevlig skiva väl värd att kolla in.
Bandet från Waterford, Michigan återvänder även denna vecka. Nä, vi har inte spons från bandet om ni undrade det. Ett kul val från Susanne i att hon väljer en låt från "Nocturnal" från 2007. Bandet har dock redan här hittat sin grej i ett sjukligt dansant sväng parat med rå aggression. Och ja, Trevor Strnad sjunger lika häpnadsväckande som vanligt.
Sådärja, nu blir det black metal. Ni var inte oroliga för att det inte skulle dyka upp eller hur? VALKYRJA (se där ett bandnamn som gjort att säga lika smidigt nykter som på fyllan. Jämför OPETH). Och detta är, om ni inte visste det, ett band att hålla ögonen på om man gillar traditionell black metal. Lite kul tycker jag det är att bandet enligt Metal Archives hävdar att [the] band has, despite the name, nothing to do with pagan, heathen or viking metal. This has been stated several times in various interviews.
Ofrånkomligt att inte ha med CANNIBAL CORPSE. Bandet som sålt över miljonen skivor och som med råge uppfyller gorekvoten med en enda skiva i sin diskografi har lirat skjortan av rätt många band. Då detta gäng dessutom är svårt sympatiskt så är det dessutom en sann glädje att bjuda på en så trallvänlig dänga som Hammer Smashed Face.
FLESHCRAWL var tidigare känt under namnet MORGÖTH. Behöver jag ens nämna att de är tyskar, haha?! Sen ändrade de namn till IMMOLATION. Vilket ju var sådär. 1991 antog de så sitt nuvarande namn. Detta är old school death metal och som sådan finns det sämre och bättre band. Jag tycker dock att Beneath A Dying Sun ger mersmak.
Susanne avslutar sin del av listan med lite arbetarklassthrash. Ni som lyssnade på förra veckans lista vet vad BATTLECROSS går ut på - ett rent fantastiskt mosande.
-Pausfilm-
Ett band vars uttalade kärlek till den skandinaviska och mer specifikt den göteborgska metallen har gjort att THE ABSENCE låter prick som ett, rätt gissat, göteborgsdödsgäng. Jag gillade verkligen bandets första skiva "From Your Grave" så det borde inte förvåna någon att jag har valt titellåten från den finfina skivan.
Det finns många band som sjunger om krig. För BOLT THROWER är krig det enda ämnesvalet och de har manglat ut skivor under hela karriären med lika stor integritet som CANNIBAL CORPSE om ni frågar mig. Jag har valt At First Light från "To Those Once Loyal".
Jag tyckte inte att CATTLE DECAPITATIONs senaste skiva "Monolith Of Humanity" nådde upp till mina förväntade krav. Därför blir det inte en låt från den skivan utan istället får ni djupt oroväckande The Gardeners Of Eden från "The Harvest Floor" en skiva lika ursinnig som bra.
Hyllat (med rätta) band från Yonkers som med sin oavbrutet meckiga dödsmetall har betvingat berg. Kritikerfavorit.
Med sin ödesmättade black metal har PRIMORDIAL lyckats karva sig en nisch inom denna subgenre som är helt deras egen. Jag har sett bandet en gång, på Wacken 2008 och imponerades då storligen av frontmannen A.A Nemtheangas kusliga utstrålning. Att övriga bandmedlemmar lystrar till namn som Pól MacAmlaigh, Cíaran MacUiliam, Simon O'Laoghaire och Micheál O'Floinn gör ju inte saken sämre, haha!
Tjosan! Från ödesmättad keltisk black metal till plattan i mattan döds från klassiska DESULTORY. Från skivan "Bitterness" från 1994 har jag tagit Left Behind. Det låter prick så som man förväntar sig av ett dödsmetallband vid den här tiden. Och det vill jag mena på är en bra sak.
Åh - IMPIOUS. Så glad jag blev när jag påmindes om att "Death Domination" kom ut på Metal Blade. Den skivan, kära läsare, var 2009 den tredje bästa skivan enligt mig som kom ut det året. Jag har valt magiska I Am The King från den skivan. Observera det episkt snygga breaket vid 1:20.
Bandnamnet! Men musiken är det min själ ingen som kan skratta åt. Gosse, vad bra den är! Jag har valt finfina Wear The Scars Of Testimony från 2006 års giv "A Haunting Curse". Yster ringdans någon?
Ta ett styck Navene Koperweis och ett styck Jonny Davy (JOB FOR A COWBOY) och vi får FLESHWROUGHT som bara har hunnit med att släppa en skiva - "Dementia/Dyslexia" 2010. Jag tycker att den skivan är väldigt intressant. Davy visar dessutom på vilken sinnessjuk kapacitet han har som sångare.
Listan avslutas med svårt förbisedda slovenska NEGLIGENCE som 2010 kom ut med "Coordinates Of Confusion" en skiva som är bra mycket bättre än rätt mycket av den neo-thrash som har kommit ut på senare år. Ljudbilden är fint köttig och tydlig och detta gäng kan skriva låtar med substans. Kolla in med andra ord.
Om jag säger Tyskland vad säger ni då? Säkerligen power metal, Fawlty Towers, sauerkraut och allmänt dålig smak. För mig personligen kommer landet i söder alltid vara förknippat med roliga turnéminnen, såklart besök hos släkten, god öl - och faktiskt bra musik. Det kommer ni bli varse när ni lyssnar på veckans fredagslista att Tyskland är så oerhört mycket mer än HELLOWEEN, AVANTASIA och SCORPIONS. Dessa tre akter är, det erkänner jag villigt, ändå med mycket beroende på min något sentimentala sida.
Ta exempelvis låten Eagle Fly Free från "Keeper Of The Seven Keys pt II". Jag minns så tydligt första gången jag hörde låten hemma hos en klasskompis i Karlskrona. Hur kunde man inte gilla denna låt? Dubbla bastrummor genomgående och ett frenetiskt hamrande på vad som lät som en fruktansvärd arsenal av cymbaler. Och så Kiskes fullkomligt magiska sång. Jag säger bara sluttonen! Ja, ni fattar inte sant?
Men vi börjar betydligt hårdare: Susanne har samlat ihop en samling imponerande låtar måste jag säga. Några artister delar vi - men låtarna är olika dessbättre och i vissa fall även plattorna. SOUL DEMISE öppnar med en rejäl stänkare i In Vain. Det går undan kan jag säga, utan att för den saken sakna sväng. Fortsättningen med FLESHCRAWLs old schoolljud i Bloodred Massacre och ANASARCAs piskdriv i Hasten Death går inte heller av för hackor.
En mycket modernare ljudbild möter öronen i fortsättningen - SACRIFICIUM är synnerligen välljudande kan jag säga. Att låten Canvas bjuder på både sväng och pisk är någonting jag uppskattar mycket. HEAVEN SHALL BURN borde vara ett namn ganska många känner igen, inte sant? Jag hade helt glömt av att detta gäng, som jag såg på Getaway förra sommaren, kommer från Tyskland. Türingen närmre bestämt.
Sen jävlar kommer en ping-ljudande virveltrumma, groteskt gutturala röstövningar och supertekniskt lir av fantastiska DEFEATED SANITY. Det var längesen jag lyssnade på det bandet faktiskt. "Chapters Of Repugnance" heter plattan varifrån Consumed By Repugnance är tagen. Det är ingen dum platta.
Kyligt ljudande GOLEM följer. Här ser jag framför mig hur Susanne verkligen har gått loss hemmavid. Eller så är det kanske bara ett eko av mitt eget skuttande runt soffbordet när jag lyssnade igenom "Dream Weaver". Bra är det i vilket fall. Ett av mina andra favoritband från Tyskland, OBSCURA följer. Jag är, som ni säker vet, såld på teknisk dödsmetall. Det får man skäppan full med när det gäller detta gäng, tro mig.
Sen kommer min favorittitel på hela listan: Schakal! Ode An Die Streubombe från på tyska sjungande EISREGEN. Trallvänligt minst sagt, haha! Det gäller även fina DARK FORTRESS i avslutande låten på Susannes lista, Pilgrim Of The Nightly Spheres.
Inget av RAMMSTEIN eller ENDSTILLE således.
När ni har kommit så här långt kan det vara lämpligt att kanske hälla upp en god tysk öl och inmundiga en bretzel eller två. En verkligt god öl som kan rekommenderas är fantastiska Schlenkerla Rauchbier som har svallat ner i strupen i abnorma mängder under de där turnéerna i landet i början av 2000-talet. Jag menar verkligen abnorma då hela orkestern under en kväll kunde sätta i sig mellan 200-400 liter öl. Visserligen på rätt många, men ändå.
Så, nu återgår vi till listan. DAVIDIAN är ett klämkäckt gäng som tycker om att spela fort. Det hör man verkligen i Shattered Illusions. FLESHCRAWL dyker upp igen med Subordinated för att följas av stenhårda RESURRECTED som tjoar glada tillrop i gravvalven. Nu ett varningens ord - gillar ni inte de tre banden jag nämnde i första paragrafen så kan ni med fördel hoppa över de tre nästföljande låtarna då det bjuds på mycket trallvänlig musik i form av Eagle Fly Free, Still Loving You, och Serpents In Paradise. Eller så kan ni som jag minnas tiden då dylik musik spelades mer frekvent.
Sista kvartetten låtar erbjuder dock rejält med tvåtakt. DEW-SCENTED, detta mycket märkliga bandnamn. Musiken är det dock inget fel på. Kolla in Bitter Conflict från "Inwards" och försök att inte flina med som en tokig. GOLEM visar sitt fula nylle igen, och sen avslutar jag med två riktiga nördlåtar - Septuagint av OBSCURA och Epitaph av NECROPHAGIST.
Metal Blade grundades av mannen till vänster, Brian Slagel 1982. Många av er vet säkert att detta är mannen som såg till att METALLICAs Hit The Lights kom med på "Metal Massacre" 1982. Egentligen hette skivan "The New Heavy Metal Revue Presents Metal Massacre" då Slagel innan han startade labeln hade dragit igång ett zine betitlat The New Heavy Metal Revue. Slagel är fortfarande verkställande direktör över bolaget.
Hyllat (med rätta) band från Yonkers som med sin oavbrutet meckiga dödsmetall har betvingat berg. Kritikerfavorit.
Med sin ödesmättade black metal har PRIMORDIAL lyckats karva sig en nisch inom denna subgenre som är helt deras egen. Jag har sett bandet en gång, på Wacken 2008 och imponerades då storligen av frontmannen A.A Nemtheangas kusliga utstrålning. Att övriga bandmedlemmar lystrar till namn som Pól MacAmlaigh, Cíaran MacUiliam, Simon O'Laoghaire och Micheál O'Floinn gör ju inte saken sämre, haha!
Tjosan! Från ödesmättad keltisk black metal till plattan i mattan döds från klassiska DESULTORY. Från skivan "Bitterness" från 1994 har jag tagit Left Behind. Det låter prick så som man förväntar sig av ett dödsmetallband vid den här tiden. Och det vill jag mena på är en bra sak.
Åh - IMPIOUS. Så glad jag blev när jag påmindes om att "Death Domination" kom ut på Metal Blade. Den skivan, kära läsare, var 2009 den tredje bästa skivan enligt mig som kom ut det året. Jag har valt magiska I Am The King från den skivan. Observera det episkt snygga breaket vid 1:20.
Bandnamnet! Men musiken är det min själ ingen som kan skratta åt. Gosse, vad bra den är! Jag har valt finfina Wear The Scars Of Testimony från 2006 års giv "A Haunting Curse". Yster ringdans någon?
Ta ett styck Navene Koperweis och ett styck Jonny Davy (JOB FOR A COWBOY) och vi får FLESHWROUGHT som bara har hunnit med att släppa en skiva - "Dementia/Dyslexia" 2010. Jag tycker att den skivan är väldigt intressant. Davy visar dessutom på vilken sinnessjuk kapacitet han har som sångare.
Listan avslutas med svårt förbisedda slovenska NEGLIGENCE som 2010 kom ut med "Coordinates Of Confusion" en skiva som är bra mycket bättre än rätt mycket av den neo-thrash som har kommit ut på senare år. Ljudbilden är fint köttig och tydlig och detta gäng kan skriva låtar med substans. Kolla in med andra ord.
