Så är det Sweden Rock-vecka igen, ett år har gått sedan sist och det är 18 år sedan jag var där första gången. Jag ska vara där på torsdag, det är då KISS spelar och jag tycker att det ligger i luften att detta blir den sista spelningen på svensk mark varför det kändes vettigt att göra research inför Kiss I Sverige-boken på plats.
Jag kommer att blogga hela dagen, så alla som sitter hemma och saknar Digiloo kan kika in här lite då och då och ta del av bilder, kanske nåt filmklipp (om det går) och färska rapporter. Jag kommer att köra lite instagram också, den intresserade hittar bilder via hashtaggen #metallsmurfen
För er som är på plats så kommer en hel del av min tid att spenderas kring Kiss Army som huserar i Rockmässans tält på det nya området. Turn up, tune in och diskutera PETER CRISS' soloskiva med mig vetja! Eller varför inte den nya vinylbootleggen med giget från nyårsafton 1973? Samtalsämnena är oändliga. Den som dessutom bjuder på en Ahlgrens Pizzabit med salami ska få höra nån rolig låt som jag kanske har i telefonen.
Jag hade ju inte tänkt se Kiss fler gånger, men när tillfälle gavs att jobba så var det lätt att ändra sig. Och, som sagt, det ligger i luften att detta blir det sista besöket från ett band som började sin svenska sejour för 37 år sedan. Jag kunde inte vara med då av naturliga skäl, men den sista smällen skulle vara kul att ha hört.
Vi ses på torsdag, antingen i cyberspace eller IRL.
/Alex
Sweden Rock Festival liverapportering (torsdag)
Bibliotekets skivbonanza - part IV
Tack vare en donation från en vacker yngling (petite moi) kan Helsingborgs stadsbibliotek nu basunera ut att vi i dess bestånd återfinner en komplett samling soloskivor från medlemmarna i KISS, utgivna 1978. Vi är än så länge det enda biblioteket i Sverige som har alla fyra (det finns en Peter-skiva någonstans och en Ace någon annanstans) och det bör man ju inte sticka under stol med!
Dessa underbara mytomspunna soloskivor! Back in the day omtalades att bandet efter kalkonfilmen "Kiss meets the phantom of the park" 1978 var på väg att splittras och att soloskivor var ett sista desperat försök att rädda bandets fortlevnad. Idag vet vi naturligtvis bättre, soloskivor fanns inskrivet i kontraktet så tidigt som 1976 och var en del av den långsiktiga planen. Däremot var det nog inte en del av planen att Peter och Ace skulle få så blodad tand efter skivinspelningarna att de skulle se KISS som ett hinder för deras personliga utveckling och utsvävnader. Resultatet vet vi - skivorna sålde förvisso ingenting alls men Peter försvann likväl i ett moln av orealistiska soloförväntningar knappa ett och ett halvt år efter deras utgivning och Ace lämnade Kiss Kruisen (internt skämt för fansen) efter ytterligare två år.
Den stora besvikelsen som gjorde att skivorna inte sålde var nog att man letade efter Kisslåtar på soloskivorna, men det var nog aldrig meningen. Snarare bör man se dem som en perfekt musikstilistisk bild av varje medlem. Många var nog precis som jag besvikna i ungdomen på exempelvis Genes skiva som inte innehåll tung demonhårdrock utan enklare rock och flera ballader - detta är dock egentligen en ganska korrekt bild av vem Gene faktiskt är. Hela demonbiten består egentligen bara av:
1. hans smink
2. hans dräkter och yttre beskaffenheter (blod/eld) samt
3. God of thunder (som skrevs och egentligen spelades in av Paul). Allt annat som kan tillskrivas honom under Kiss karriär fram till 1978 är enkla rocklåtar och flera lugnare låtar.
Pauls skiva består av...well...Paullåtar, och låter således ganska mycket som en Kisskiva. Ace skiva är lite tyngre men även lite ofokuserad kan jag tycka idag med sina underliga tempoväxlingar emellanåt och ibland nästan halvfärdiga låtar. Peters skiva är i mina ögon klart bäst med sin briljanta rock vars grund ligger i 60talsfållan blandad med det sena 70talets underbara ljudbild. Det enda smolket i hans bägare är att förfallet hade börjat - trummisen i Kiss spelar knappt några trummor alls på sin egen soloskiva. Fast å andra sidan spelar Gene knappt bas på sin, det är dock inte riktigt samma grej i mina ögon eftersom hans avstånd från sitt instrument inte härstammade i ett drogmissbruk som gjorde det omöjligt för honom att fungera. Peters missbruk var långt gånget och skulle såklart eskalera till den grad att han inte medverkar på mer än en enda låt på nästföljande Kisskiva, "Dynasty".
Nåväl. Historielektionen är över, och alla Helsingborgare kan idag stolt säga "Kiss soloskivor? Jo, de finns på vårt stadsbibliotek". Det är ni ensamma om, kära Helsingborgare!
/Alex
Arbetslös trummis 1972?
Om du är trummis och söker jobb och kanske vill komma med i ett stort band som kommer att synas på både termosflaskor och golfstrumpor vad det lider, då kan du passa på att sätta in en annons i Rolling Stone. Glöm bara inte att i efterhand berätta att det stod en helt annan text i annonsen ("Drummer willing to do anything to make it").
/Alex
