Fredagslistan 2017, vecka 12: Helsingborg!

Gott folk!

Helsingborg. Observera att bilden är tagen innan ombyggnationen av Olympia. 

Idag ska vi prata om Helsingborg - Sundets Pärla - och min hemvist sedan 4 år. Redan innan jag flyttade hit så hade jag ett förhållande till staden. Min morbror flyttade ner hit från Karlskrona under 1980-talet och vi var ofta och hälsade på honom i hans dåvarande lägenhet på Dalhem. Främst fascinerades jag och min bror över att han hade kabel-TV, för det hade vi sannerligen inte i huset på Långö.

Rent praktiskt blev det så att jag också började supporta HIF, kanske mer i tanken än i handling, men när jag väl började jobba på biblioteket för 11 år sedan slog gnistan till på allvar. När mitt och frugans första barn föddes och vi faktiskt flyttade ihop så kändes Helsingborg redan som min hemstad.

I vilket fall - Helsingborg har ett antal band som jag tycker är väl värda att kolla in. En sökning på just "Helsingborg" på Metal Archives ger vid handen att det finns 47 band med olika aktivitetsgrad och olika verkshöjd i näringskedjan i staden vid Öresund. Jag tänker tipsa om 5 band som jag verkligen tycker att ni ska kolla in.

Vi kör!

BASTARD GRAVE är ett band som lirar dödsmetall av den gamla skolan, och som de gör det! Bandet startade 2012 och har hittills släppt en fullängdare - "What Lies Beyond" - som kom 2012 på väldigt creddiga Pulverised Records. Jösses vad bra detta är! Här finns så mycket gammal skåpmat i positiv mening att jag i det närmaste baxnar. Produktionen är rent retro, med tydlig nickning till hur dödsmetallplattor lät under 1990-talet. Precis - ren mumma! BASTARD GRAVE skämmer bort lyssnaren med en väldigt hög grad i sitt låskrivande, för trots att mycket känns igen så gör bandet sannerligen något eget och extremt högkvalitativt av sin valda genre.

CHINE är ett otroligt spelskickligt band. Jag fick span på bandet tidigt i bandets karriär då de gick under namnet CHAEOSTRIBE och i höjd med andra skivan "Betray Your Own Kind" höjde de ribban något så extremt att jag drämde dit en betygsåtta i min recension av skivan. Det som framför allt imponerar med skivan är att låtarna är väldigt välskrivna. Här finns en pondus och ett jävlaranamma som är oemotståndligt. Att CHINE dessutom valde att lägga en rejäl peng på produktionen signerad David Castillo gör att detta är ren öronmumma rakt igenom. 

GUTTER INSTINCT är det band på helsingborgsscenen som just nu åtnjuter mest credd. Bandet ligger på ansedda Prosthetic Records, har fått bra press både här hemma och internationellt för sin råa och rejält vreda kombination av döds och black. Jag blev ruggigt impad redan av den finfina EP bandet släppte 2015, "The Insurrection" och när bandet sen drämde i med kraft med fullängdaren "Age Of The Fanatics" så var det bara att kapitulera. Jag uppskattar också bandets lyriska teman med sociala inslag och anti-religion som bandet med emfas har hamrat in i nästan samtliga intervjuer jag läst/sett med bandet. Att gå från bra och lovande till nästa nivå är svårt, men GUTTER INSTINCT har sannerligen sett till att göra grundjobbet på ett väldigt imponerande sätt.

Vi växlar spår helt och hållet från brutal döds/black till SINS IN VAIN gotiska metal. Det här bandet har beröringspunkter med CHINE då tidigare sångaren i CHINE, Fredrik Andersson, lirade bas i en upplaga av SINS IN VAIN. Dessutom gjorde Susanne omslaget till bandet hittills enda skiva "Enemy Within". Jag skriver hittills då jag förra veckan fick reda på att bandet nu är satt i aktivt läge igen och vi kan vänta oss två singlar i framtiden. I samband med att jag fick reda på detta blev jag sugen på att lyssna på "Enemy Within" igen, något som jag inte gjort på bra många år. Och jösses vad jag trillade dit! Jag tyckte skivan var bra när den kom, men den har faktiskt vuxit ett eller två snäpp sedan dess. Avslutande trion av Catharsis, Remission och Bid Farewell är så vansinnigt bra!

Ett av världens hårdast arbetande band är SOILWORK. Lika hårt har bandet tvingats säga hej då till en fruktansvärt lång räcka musiker. Men bandet har alltid arbetat vidare, och de har oftast gjort det med väldigt bra skivor. I veckans lista har jag valt att ta med dubbelskivan "The Living Infinite" som jag ställde mig väldigt tvivlande till när nyheten om skivans längd kom. Men som bandet tillrättavisade mig - när det sker på ett dylikt vis så har jag alls inget emot detta - och det dukas upp till en veritabel buffé av knallbra låtar.

Bonus: AGRETATOR som innehöll 3 medlemmar som senare gick vidare till att bilda DARKANE: Peter Wildoer på trummor, Christofer Malmström på gitarr och Jörgen Löfberg på bas. AGRETATORs supertekniska och väldigt DEATH-liknande döds är något jag aldrig kommer tröttna på.

/Martin

Fredagslistan 2017, vecka 12: Helsingborg!

Fredagslistan 2016, vecka 27: på gång eller nytt!

Gott folk!

Denna veckan tänkte jag fördjupa mig lite i band som antingen är på gång med nytt material, eller som nyligen har släppt nytt. Jag kommer denna veckan frångå Spotify helt, då minst en av låtarna som jag vill ta upp inte finns på denna plattform än och är alldeles för bra för att inte ha med.

Vi kör!

 Jag har ju aldrig gjort någon hemlighet av min kärlek till WITHERSCAPE, bandet som består av Dan Swanö och Ragnar Widerberg. Den kommande skivan "The Northern Sanctuary" som släpps den 22 juli är ett veritabelt smörgåsbord. Jag började dregla redan när bandet släppte första låten Wake Of Infinity och hade i stort sett satt på mig en hel skyddsutrustning när promon damp ner i mejlkorgen. Jag blev så glad att jag började spontandansa till familjens förundrade blickar när så skedde. Avgör själva (så vitt det nu går på en enda låt) - själv tycker jag att detta är så satans bra!

SPELLCASTER är ytterligare ett band från Portland, Oregon som jag tycker att ni ska kolla in. Ny skiva "Night Hides The World" släpps idag faktiskt. Jag har inte haft tillgång till den i förväg, men baserat på det jag hört på de tre "singelsläpp" bandet gjort så kommer jag garanterat kolla in skivan. Detta är helt skamlöst en rungande retroresa. Gillar du IRON MAIDEN som undertecknad (och vem gör inte det?) så kommer du garanterat att gå igång på detta. Och då pratar vi bandets tidigare del av karriären. Att SPELLCASTER verkar gilla "Mad Max: Fury Road" tycker jag är ett extra plus. Kopplingen? I Live, I Die, I Live Again som bandet sjunger är devisen för Immortan Joes Warboys. Bara en sån sak.

 ANCIENT ASCENDANT är ett fantastiskt bra band som 2014 släppte "Echoes And Cinder", en skiva som jag premierade med en hög position på årsbästalistan det året. Jag ser oerhört mycket fram emot nytt material från bandet, då de inte bara har en grov tyngd i sin musik utan också spelar med ett grymt sväng. Just sväng har blivit mycket mer väsentligt för mig de senaste två åren egentligen. Det finns inget nytt material att tillgå från bandet, men enligt bandets Facebooksida så har de befunnit sig i studion i år. Jag har grävt fram en riktig gammal (nåja, allt är ju relativt eller hur?) goding från 2012.

Ni förstår att nu blir det tekniskt eller hur? Precis. FIRST FRAGMENT är ett band vars alster ni aldrig kommer få se recenserade i mainstreampressen om jag säger så. Och det är lite synd (bara lite, men ändå) för det här bandet från den synnerligen rika musikaliska myllan i Quebec, de kan verkligen lira skjortan av de flesta. Lite intressant är att det sjungs på franska. Nu hör man visserligen inte många ord - det är ju ändå death metal vi pratar om - men många sångare vittnar om att känslan blir helt annorlunda om de sjunger på sitt modersmål jämfört med engelskan. Och det märks faktiskt lite grann när jag lyssnar på bandets skiva "Dasein". Här finns en lekfullhet också som jag gillar mycket.

Jag avlutar veckans lista lokalt med CHINE som släppte nytt för en vecka sedan. "Immanent" heter den skivan, och gillar du riktigt välljudande death metal ska du kolla in den. Det är ren ljudmumma i produktionen kan jag säga. Floating heter låten jag har valt. Den är en synnerligen bra, rifftät och maffig låt som jag föll stenhårt för redan vid första lyssningen.





Trevlig helg gott folk!

/Martin

Fredagslistan 2015, vecka 52: De sju dödssynderna - Girighet

God jul gott folk!

Kanske lite passande att veckans fredagslista handlar om girighet i ett land där julhandeln säkerligen har slagit rekord igen.

På Wikipedia kan vi lära oss följande om girighet

Greed (Latin, avaritia), also known as avarice, cupidity or covetousness, is, like lust and gluttony, a sin of excess. However, greed (as seen by the Church) is applied to a very excessive or rapacious desire and pursuit of material possessions. Thomas Aquinas wrote, "Greed is a sin against God, just as all mortal sins, in as much as man condemns things eternal for the sake of temporal things." In Dante's Purgatory, the penitents were bound and laid face down on the ground for having concentrated too much on earthly thoughts. Hoarding of materials or objects, theft and robbery, especially by means of violence, trickery, or manipulation of authority are all actions that may be inspired by Greed. Such misdeeds can include simony, where one attempts to purchase or sell sacraments, including Holy Orders and, therefore, positions of authority in the Church hierarchy.

As defined outside of Christian writings, greed is an inordinate desire to acquire or possess more than one needs, especially with respect to material wealth.^[21]

Vi kör!

Vi drar oss till minnes AMORPHIS under bandets tidigare del av karriären med en skiva då Pasi Koskinen hanterade sången - "Tuonela" Väldigt längesedan jag lyssnade på den skivan som kom 1999, och det var ett glatt återhörande kan jag säga! Låten Greed har ett skönt och tungt tempo som jag verkligen uppskattar. 

ROTTEN SOUND, den finska grindorkestern framför andra, är ett av mina högst uppskattade band, så att jag skulle ta med Greed från fina skivan "Exit" var kanske lite av en no-brainer. Prick så här föredrar jag att grindcore ska låta, och ska jag vara helt ärlig så är ROTTEN SOUND de värdigaste arvtagarna till NASUMs fallna mantel. Att just NASUM valde att använda sig av Keijo Niinimaa som sångare under sin avskedsturné 2012 var liksom ingen slump. 

Ett fint Helsingborgsband i form av CHINE. Ni känner kanske till att jag har propagerat för bandet tidigare, och att jag känner bandets förre sångare Fredrik Andersson lite. I väntan att bandet producerar nytt material så finns ypperliga"Betray Your Own Kind" att lyssna på. Fina låten Greed Among Dogs är en härligt aggressiv dänga som låter typiskt CHINE. 

MEADOWS END är ett band från Örnsköldsvik som jag har lyssnat en del på tidigare. Senaste plattan "The Sufferwell" kom 2014 och jag uppskattade den till viss del. Fina Kings Of Greed är en väldigt episk låt med fina körstämmor och feta mattor synt samt rikligt med 6/8-delstakt. 

LORD DYING från Portland lirar sludge som den ska låta. Jag uppskattar faktiskt bandet mer och mer. Sista låten i listan är Greed Is Your Horse som är en härligt stökig och, faktiskt, ganska hastig låt. I vilket fall så uppskattar jag den mycket!

Nu kan ni återgå till frossandet!

/Martin

Fredagslistan 2015, vecka 52: De sju dödssynderna - girighet

Supporta scenen: The Real Shit

En endagars moshfest i Helsingborg? Kan det vara möjligt? Japp, och den går av stapeln imorgon den 13/7 i Grytan tack vare REGAL DEMISE som roddat ihop en finfin line-up.

THE SCORNED, HUMANITY'S LAST BREATH, REGAL DEMISE och CHINE bland andra kommer se till att inte en planta står efter de är klara.

Och det bästa - kostar inte en spänn att beskåda denna förnämliga line-up. Det ni!

/Martin

Fredagslistan 2013, vecka 3: Gästlistare - Fredrik från CHINE

Kära läsare. 

Vi har funderat lite på hur vi skulle kunna utveckla fredagslistorna litegrann. Vi gillar grejen, ni verkar också göra det, men det känns som om det går att göra mer av listan än vad vi gör nu. Efter lite funderande kom vi på det. Hur skulle det vara om vi bjöd in lite gött folk vi känner från olika sammanhang och låter dem göra listan? Vi gillade idén - och idag är det alltså dags för premiär. 

Det känns extra bra att det är Fredrik Andersson, gastare i ypperliga CHINE som inleder. Inte bara för att han är en sådan extrem guldkille som det aldrig blir trist att snacka och umgås med utan även för att han är bra på att skriva. Har ni inte kollat in Fredriks band så bör ni göra det. Det är musik man blir glad av. Nog snackat - nu lämnar vi ordet till Fredrik. 

Det är säkert fler än jag som kan hålla med om att musik är en viktig del av livet. Många skulle nog säga att musiken är en del av deras identitet. För mig har musiken varit en drivkraft vare sig det har varit i replokal, på scen, hemma i stereon eller på konsert. Veckans fredagslista komprimerar mina snart 26 år till 15 låtar av band som betytt/betyder mycket för mig.

Mina första starka musikminnen som jag har till de hårdare genrerna är till Guns 'N' Roses och Nirvana. Detta var på det glada 90-talet då Spotify inte fanns och man endast ägde de skivor man tjatat sig till av morsan när Åhléns besöktes. Skivorna jag lyckades snylta till mig var förstås ”Use Your Illusion 1&2” och ”Nevermind”. Även om jag inte lyssnat på dessa skivor på flera år så skulle de spelas så hade jag kunnat nynna med i varenda låt, refräng o gitarrsolo.

Några år senare var det farsans tur att leda en vidare in på hårdrockstigen. Som tur behövde man inte gå så långt utan det räckte med en våning ner, från pojkrummet och till farsans vinylsamling. Där introducerades alla de stora hårdrocksbanden från 70-talet. Men särskillt ett band kom till att betyda mycket under ett par år i tonåren. Många med mig anser att dessa är det första hårdrocksbandet. Jag talar såklart om Black Sabbath. Skivorna med Ozzy har varit viktiga för mig.

Under slutet av 90-talet och början av 00-talet var nu-metalen stor. Det var den metalgenre som var inne då och matades på Ztv och Mtv. Jag och mina hårdrocks-vänner lyssnade på detta. Säga vad man vill om Fred Durst men jag tycker att Limp Bizkit är bra. De har en otroligt bra och svängig rytmsektion. Ett band man heller inte får glömma bort när det gäller nu-metal är Korn. Jag äger alla deras plattor från deras första självbetitlade till ”Take A Look In The Mirror” och jag tycker de fortfarande är lika bra. Förlåt alla dödsmetallare, men sanningen är så ; )

På gymnasiet kom jag i kontakt med tuffare och snabbare band. Dörrarna till den svenska metalscenen öppnade sig och jag kom i kontakt med Soilwork, Darkane, Meshuggah och The Haunted. Dessa band har inte bara givit mig underbara lyssningstunder utan även utvecklat mig i mitt egna musicerande. Vilket jag tror hörs för er som känner till mitt band Chine.

I slutet av gymnasiet så skilde vi muskaliskt pojkarna från männen. Jag tillhörde ju klart den senare kategorin och fortsatte att förkovra mig i ännu hårdare musik. Detta började med att jag och en kompis hade roligt åt textrader som ”I pissed in her maggot filled asshole” och ”She was so beautiful I had to kill her”. Jag menar vem går inte runt och gnolar på sånt här? : ) Jag pratar såklart om Cannibal Corpse. 2006 släppte de ”Kill” och den plattan golvade mig totalt.  Jag var nu redo att ta till mig dödsmetall på riktigt. Andra band som var viktiga för mig var Nile och Deicide.

Sist men absolut inte minsta fyndet bland de hårdare genrerna är grindcore. För mig är det musik som är här och nu. För mig handlar grindcore mer om uttrycket än att det ska vara musikalisk kärnfysik. En bra grind låt ska sitta som en pungspark i skrevet. Två band som har gjort stort inflyttande både genren och på mig är Napalm Death och Nasum. Nasums alla skivor och Napalm Deaths skivor från 00-talet är bland de bästa denna genre har presterat, tycker jag.

Detta är min historia och fredagslista. Take it or leave it!

Fredrik

Fredagslistan 2013, vecka 3: Gästlistare - Fredrik från CHINE

Årsbästalistan 2012 - de nominerade, nr. 12-14

Nominerad: "Betray Your Own Kind" - CHINE.

En avsevärd uppning av anten skulle man kunna kalla helsingborgarnas andra fullängdare. Låtskriveriet har mognat fram till något verkligt enastående - mer variationsrikt och sprängfylld med verkligt snygga detaljer från samtliga inblandade som gör att jag knyter knogarna i extas. Mäktigt.

 

Nominerad: "Plains Of Oblivion" - Jeff Loomis.

Förre NEVERMORE-gitarristen släpper alla spärrar och lirar gitarr så att hakan planteras nere vid golvet. Att han gör det uppbackad av en av planetens bästa trummisar i Dirk Verbeuren gör att även denna aspekt av plattan blir synnerligen njutbar.

Nominerad: "Prisoners" - THE AGONIST.

En logisk fortsättning på förträffliga "Lullabies Of The Dormant Mind". De starka låtarna återfinns i mängd även på "Prisoners" och Alissa White-Gluz utforskande av vad hennes röst är kapabel till fortsätter på ett lika imponerande som bitvis skrämmande sätt.

/Martin

Chine

Jag fortsätter i samma anda som min bloggkollega och slår till med ett bandtips dagen till ära! CHINE är ett Helsingborgsband man bör hålla ett getöga på om man inte redan gör det. Bandet gick tidigare under namnet CHAEOSTRIBE och hade då två sångare men har i nya sättningen minskat ned till en. Deras nya album (vet inte hur offentliggjord titeln är än så jag avslöjar den inte här heller just in case) ligger i startgroparna och det är ingen mindre än jag själv som står för skivomslagsdesignen och även den kommande hemsidan. (Så snart jag får ordning på lite css som bråkar med mig, vill säga...) Det är teknisk/melodisk dödsmetall med en del futuristiska inslag som leder tankarna till både FEAR FACTORY och MESHUGGAH på sina ställen. Mixning och mastring av nya skivan står ingen mindre än David Castillo för (som också lattjat med soundet hos bland andra OPETH, KATATONIA och en av undertecknads favoritplattor: BLOODBATHs "The Fathomless Mastery"). Mer om CHINE finns här och här.

(Såhär såg för övrigt omslaget till förra skivan "Repulsive Sonatas" ut så ni förstår ju att jag har en del att leva upp till...)

Avslutningsvis en blinkning till föregående inlägg om Umepojkarna MOLOKEN, bandet har ju haft den goda smaken att lägga upp hela RURAL i streamad form, exempelvis på soundcloud. Där kan man gå in och lyssna och sedan rusa till affär'n och köpa hela härligheten. Råkar man befinna sig i Umeå den 30:e november kan man också gå på releasepartyt där även GHAMOREAN medverkar. Over and out.

/Susanne