Fredagslistan 2015: vecka 35 - Bra från USA

Howdy! Temat för dagens lista var långt ifrån självklart, det har stötts och blötts och velats in i det sista innanför pannbenet men så smög det sig på mig likt en tjuv om natten. Mycket av det jag lyssnat på den senaste tiden har en gemensam nämnare, nämligen att de kommer från staterna. Lyckligtvis har detta geografiska område bra mycket bättre saker att bjuda på än Donald Trumps skurkaktiga uppsyn och brutala comb over. Med den bilden färskt i sinnet (nej, den kommer inte att besudla vår vackra blogg, ni vet redan hur han ser ut) ger vi oss i kast med liten lista!

Inledningsvis går jag ut med en slamkrypare, Amalie Bruun/MYRKUR kommer som vi vet från Danmark men då hon bildade bandet samt bor och verkar i New York slinker hon med. Om ni inte stiftat bekantskap än med denna urtjusiga blandning av brutalblack och spröda körstämmor, gör om - gör rätt. Hypat tycker vissa, klockrent säger jag. Från självbetitlade EP:n (utgiven 2014) njuter vi av låt och uppmaning: Må du brænde i helvede. Hurra! Fullängdsdebuten "M" kom just ut som grädde på moset.

 



INFERA BRUO får mig, förutom att tänka på hur fantastiskt det vore om de istället hetat INFERNAL BRUNO, också att bli tjolahoppsanglad! Räserfarten står som spön i backen i denna black-present med glimmande snören! Gluttar vi under inslagspappret finns där också en hel del melodiöst att lägga öronen på. Jag utlovar en imaginär tårtbit till alla som lyckas sitta stilla till Visions of the Inner Eye.

Allvarsammare tongångar sedan. De av er som har för vana att se skräckfilm bör känna till rullen "I spit on your grave". Nästa band tar det ett snäpp längre och kallar sig helt sonika PISSGRAVE. Det finns något rart och påhittigt i det tycker jag. Av omslaget till "Suicide Euphoria" och dess tematik att döma vill man understryka sin tuffhet (och måhända föra tankarna till en viss MAYHEM-platta vars titel i sin tur påminner om en annan skräckfilmssamling signerad George Romero - men det är ett sidospår som vi kan låta bli att trassla in oss i). Musiken är tung och brötig och bjuder inte på några direkta överraskningar men är fullt habil. Gott så.

Man kan fråga sig om SKITARG har reflekterat över nästa band i sin låt Jag bryter nacken av din häst. Kanske och kanske inte. Nu är jag inget stort fan av nämnda band, däremot gillar jag just CATTLE DECAPITATION som är listans näst sista akt. En frisk fläkt grind/döds från San Diego smeker trumhinnorna i Mammals in Babylon från nya skivan. På det stora hela låter det som det brukar från det här gänget, men snäppet bättre. Som ett sabrerat årgångsvin!

Sist men icke minst - CHELSEA WOLFE. Jag har gillat hennes neofolk/goth/metal sedan jag hörde "Pain Is Beauty" för ett par år sedan. "Abyss" som kom i år känns spretigare men mer personlig och framför allt tyngre - och då pratar jag även om de skira singersongwriter-balladerna som liksom klöser sig fast runt hjärtat. Carrion Flowers heter pärlan vi lyssnar till. Är det renodlad metal rakt igenom? Nej. Är det bra? Tveklöst!
God fredag.

/Susanne

Fredagslistan 2015: vecka 35 - Bra från USA

Fredagslistan 2015, vecka 34: Ytterligare en otematisk lista

Gott folk!

Denna vecka blir det en otematisk lista. Det började med att jag ville göra en lista på band som har nytt material på väg ut, och det började bra, men det blev snabbt stopp så jag fick överge den tanken.

I vilket fall -

vi kör!

Jag var inte nådig mot pågarna från Pennsylvania i RIVERS OF NIHIL när deras debutskiva "The Conscious Seed Of Light" kom ut 2013. Jag kallade den för en mellanmjölksskiva. Produktionen från vanligtvis pålitliga Eric Rutan var en av huvudanledningarna. Den var så monolitiskt massiv att den begravde låtarna. Nu är bandet dock på gång med nytt material. "Monarchy" släpps faktiskt idag, och den är så mycket bättre än förstlingsverket. Jag har valt att ha med titellåten i veckans lista. Produktionen är oerhört mycket mer sympatisk mot öronen. Jag formligen älskar den gitarrton bandet fått fram, trummorna låter som trummor, basen ligger extremt tydlig i ljudbilden och bandet visar med Monarchy att de kan skriva grymma låtar.

SOILWORK är på gång med nytt material i form av "The Ride Majestic" som släpps nästa fredag. Bandet släppte i början av juli ett smakprov från skivan. Ska jag dra några växlar på hur det låter så är det att bandets fina form håller i sig, även om jag tror att det finns betydligt starkare låtar är titellåten. SOILWORK har haft sina dalar på medlemsnivå, men alltid med osviklig tålmodighet pressat ur sig plattor som alltid har innehållit minst en handfull verkligt bra låtar. För mig personligen kommer SOILWORK alltid vara ett band som jag med glädje ger min uppmärksamhet och min tid.



 Det blir lite mer DAWNBRINGER. Jag slirade såklart in på bandets förrförra skiva "Into The Lair Of The Sun God" då Matilda nämnde denna skiva som en favorit i kommentarerna på förra veckans lista. Jag förstår att hon tycker det. Detta är en rejält trevlig skiva som jag misstänker att jag kommer att återvända till. Bandet har inte krånglat till det när det gäller låttitlarna som går från "I" till "IX". Nu får ni "II" er till livs - en fin tvåtaktare till låt som utan tjafs skämmer bort örongångarna med oslagbar charm.





Ny skiva från mänsklighetens främsta fiende CATTLE DECAPITATION. Och jag gillar detta som ni förstår. Förra skivan "Monolith Of Inhumanity" tyckte jag endast var ok, med vissa noterbara undantag av genialitet. "The Anthropocene Extinction" är en skiva som är oerhört mycket starkare och framför allt jämnare. I slutändan är det ju ändå de skivorna som i alla fall jag uppskattar mest. Det är fortsatt bänghårt mosande som är bandets forte och jag utnämnde skivan till den bästa dödsgrindskivan jag har hört sedan MISERY INDEX gav ut "The Killing Gods" förra året.



Avslutar listan med lite THE AGONIST och Danse Macabre från "Eye Of Providence". Visst kan vi hävda att bandet har blivit lite repetetiva, men jag gillar ändå vad bandet åstadkom på den här skivan som släpptes tidigt i år. Mest imponerar Vicky Psarakis med en fin sånginsats, mycket glatt överraskande!







/Martin

Fredagslistan 2015, vecka 34: Ytterligare en otematisk lista

Nya recensioner på WeRock

ICS Vortex är tillbaka i BORKNAGAR. Det är en starkt bidragande orsak till att Henrik Nygren går fullständigt bananas över bandets "Urd" och delar ut högsta betyg till skivan. Recensionen läses här.

Den gode Nygren delar även ut högt betyg till "Lost In The New Real" av Arjen Anthony Lucassen som åtminstone jag blir sugen på att kolla in.

Klassisk metal från ACCEPT, som minst sagt verkar ha hittat det så kallade flytet och levererar skiva på skiva med styrkebesked. Ingen personlig favorit hemma hos mig, men det spelar ju mindre roll när det inte är jag som skrivit recensionen av "Stalingrad" - det har nämligen Janne Sandstén gjort.

Ett av årets, kanske historiens, grymmaste omslag står norska LAKEI för med senaste representationen betitlad "Konspirasjoner". Tydligen verkar även innehållet vara lika grymt, ty Fredrik Sandberg tycker att bandet har "tillverkat det perfekta receptfria botemedlet mot överdriven ysterhet och glädje så här på vårkanten." Klockrent skrivet tycker jag!

För egen del har jag tagit mig an CATTLE DECAPITATIONs "Monolith Of Inhumanity" som inte riktigt når hela vägen fram, samt PIGEON TOEs "The First Perception" som emellanåt får mig att njuta storligen.

/Martin

 

Cattle Decapitation återvänder!

Denna dagen förvandlades för att parafrasera en kär vän och författare, från en högst ordinär dag till succé. För när jag startade datorn idag hade Metalblade skickat mig CATTLE DECAPITATIONs kommande skiva "Monolith Of Inhumanity" (release 4/7 maj) Med tanke på hur bra jag tycker att "The Harvest Floor" är så är alla nyheter från detta gäng glatt emottagna från undertecknad.

Jag sitter just nu och lyssnar på Dead Set On Suicide och ja, det går undan kan jag säga, även om bandet också har förmåga att svänga rätt rejält. Man får lite MISERY INDEX-vibbar faktiskt. Och då vet ni att det är bra ;)

Recension den 1 maj på WeRock för den som vill ha en mycket mer utförlig analys av skivan.

/Martin

Quid proficit?*

*Vad pågår? På latin.

Så nu har vi höjt den intellektuella nivån avsevärt i detta inlägg. (Men oroa er inte, den kommer snart att sänkas till normal nivå.)

Alex har ju gått omkring och ojat sig över konserthöstens enligt honom ringa utbud. För egen del står konserterna som spön i backen och hösten antar (i vanlig ordning höll jag på att säga) rent fantastiska nivåer vad gäller konserter jag vill se. Värre är det på skivfronten tycker jag. Eller, det beror ju på egentligen - att det har kommit flera plattor från relativt stora band (som MACHINE HEAD) och att utgivningen av denna mer "mainstreaminriktade" metal just nu verkar avta något behöver ju inte innebära att det inte kommer musik inom extremmetallen eller hur? Nä, precis.

Gillar man som jag MUMAKIL och CATTLE DECAPITATION så tycker jag att man ska kolla in franska BENIGHTED. De är rejält arga och tar i som bara den i sin manifestation av sagda vrede på plattan "Asylum Cave" och även i fall det faktiskt finns aningens lugna stunder på plattan så är det, i vanlig ordning, plattan i mattan som gäller. Ljuvligt.

/Martin