Gott folk!
Den här veckan tar jag bort alla säkerhetsspärrar och vräker på med en fredagslista helt ägnad åt subgenren grindcore. Det här är en subgenre som inte alla kan med, men i sann upplysningsanda så vill jag lyfta fram fem föredömliga exempel på band som verkligen sticker ut från mängden och som genom sina karriärer har slagit världen med häpnad. Välkomna till musiken som får det mesta att framstå som mainstream.
Vi kör!
Gott folk!
Vi kommer nu i på sista kvartalet av 2016, och jag kan lova er att nästan alla journalister/skribenter som sysslar med musik, litteratur, spel, knyppleri och fan och hans moster nu sitter och gnor sina gråa över vilka skivor, böcker, spel och knypplingsmönster som har varit bäst under året. Min egen nomineringsrunda kommer ni garanterat märka av här på bloggen i mycket högre utsträckning än förra året, då jag stod i begrepp att gå på föräldraledighet i december.
Men, jag tänkte att jag ville göra en tillbakablick på vilka skivor jag satte i toppen av mina årsbästalistor åren 2011-2015. Jag är ju glad över tillbakablickar generellt, men med den mängden musik som jag utsätter öronen för varje år så märkte jag att jag hade svårt att minnas vilka skivor som var best of i min bok dessa år.
Ta någon hårt i hand - vi kör!
God jul gott folk!
Kanske lite passande att veckans fredagslista handlar om girighet i ett land där julhandeln säkerligen har slagit rekord igen.
På Wikipedia kan vi lära oss följande om girighet
ROTTEN SOUND, den finska grindorkestern framför andra, är ett av mina högst uppskattade band, så att jag skulle ta med Greed från fina skivan "Exit" var kanske lite av en no-brainer. Prick så här föredrar jag att grindcore ska låta, och ska jag vara helt ärlig så är ROTTEN SOUND de värdigaste arvtagarna till NASUMs fallna mantel. Att just NASUM valde att använda sig av Keijo Niinimaa som sångare under sin avskedsturné 2012 var liksom ingen slump. 
Ett fint Helsingborgsband i form av CHINE. Ni känner kanske till att jag har propagerat för bandet tidigare, och att jag känner bandets förre sångare Fredrik Andersson lite. I väntan att bandet producerar nytt material så finns ypperliga"Betray Your Own Kind" att lyssna på. Fina låten Greed Among Dogs är en härligt aggressiv dänga som låter typiskt CHINE. 
MEADOWS END är ett band från Örnsköldsvik som jag har lyssnat en del på tidigare. Senaste plattan "The Sufferwell" kom 2014 och jag uppskattade den till viss del. Fina Kings Of Greed är en väldigt episk låt med fina körstämmor och feta mattor synt samt rikligt med 6/8-delstakt. 
LORD DYING från Portland lirar sludge som den ska låta. Jag uppskattar faktiskt bandet mer och mer. Sista låten i listan är Greed Is Your Horse som är en härligt stökig och, faktiskt, ganska hastig låt. I vilket fall så uppskattar jag den mycket!
Hoj!
Hur vet man att man är yrkesskadad? Ett exempel på detta kan ju vara att man systematiskt söker igenom YouTube efter så kallade drum-cams, alltså filmat material på specifikt trummisar. Det finns en hel del sådant, mycket tror jag eftersom trummisar vet att det sitter skadade individer som undertecknad och faktiskt uppskattar att se skinnpiskare av rang visa vad de går för, men också för att trummor ju är ett fantastiskt instrument att faktiskt titta på. De flesta metal-pugilister brukar ju ha riggar som får det att vattnas i munnen. Förutom då Brann Dailor i MASTODON. Men det är ju en annan historia.
Senaste svepet, i den mån ni nu orkar se alla inkluderade min favorittrummis, SLAYERs Dave Lombardo i storform.
Ja, fy fan!
Och det är en låt!
Klassikern!
Ja, milde tid!
/Martin
Fredagslistan är kort denna veckan - och rätt skruvad om ni frågar mig. 16 låtar - en timmes musik. Denna veckan har vi gjort så att istället för en mastodontlista på 18 timmar i vanlig ordning får ni ett par tre exempel från varje skiva. Lite mer lätthanterligt på det sättet, och man kan ju ta sig vidare till plattorna ifråga väldigt lätt i Spotify ändå.
Ingen direkt överraskning att jag har lyssnat på ROTTEN SOUND denna vecka, eller hur? Jag hade kunnat ta vilken låt som helst från "Cursed" då de alla är väldans bra. Det finns lite annan skåpmat också - "Cursed" står för det verkliga renset denna veckan medan den övriga musiken från mig är något mer...atmosfärisk kanske man skulle kunna säga.
Alex har i förberedelse inför morgondagen lyssnat på MARILLIONs "gamle" gastare Fish - och det är intressant och utflippad progressiv musik tycker jag själv. Inget som slår två-takt men intressant.
Vi önskar er en trevlig helg!
/Martin & Alex
Det finns sedan igår kväll 3 nya recensioner att ta del av på WeRock - två från undertecknad om ROTTEN SOUNDs "Cursed" (veckans no-brainer för er som varit inne på bloggen under veckan, haha!), och PREACHs EP "Path To Solace"
Polaren Mats Manhammar har ägnat sig åt BLOODBOUNDs färska "Unholy Cross". Dessutom har vi uppdaterat Spotifylistan så ni ska kunna ta del av låtarna.
/Martin
ni inte detta kan jag bara beklaga. Det kommer förmodligen inte komma en grindcoreplatta som är bättre än denna i år. Recension av plattan finner ni imorgon kväll på WeRock.
En verkligt stor fördel med att skriva för WeRock och Metal Covenant är, det ska jag inte sticka under stolen med, att man får tillgång till en hel del riktigt bra musik innan den är ute på marknaden via bolagens portaler. Häromdagen kom finska grindcoreorkestern ROTTEN SOUNDs kommande (15 mars) "Cursed". Ni som har följt bloggen ett tag vet ju att jag är oerhört svag för grindcore - och att ROTTEN SOUND har seglat upp som verkligt värdiga arvtagare till NASUMs fallna mantel kommer bli uppenbart när skivan släpps. För "Cursed" är verkligen en klockren platta som har det mesta som bra grindcore ska ha. Ett jäkla rens såklart, men också en hel del tyngd och det bästa av allt - riktigt bra låtar som gör att man faktiskt orkar med att lyssna på plattan om och om igen utan att uppleva att ens njurar imploderar. Att skivan dessutom är precis så lång som jag tycker att en grindplatta ska vara, runt 30 minuter, gör inte saken sämre. Det är om ni frågar mig alldeles för många grindcoreband som går i fällan och likställer skivlängd med kvalité. Till dessa vill jag bara säga - kolla in ROTTEN SOUND och lär er av dem.
Här får ni en riktig dänga från plattan.
/Martin
Vet inte i skrivande stund om jag kommer sälla mig till den stora hyllningskören vad gäller uppföljaren till "The Second Wave" från KHOMA betitlad "A Final Storm". Jag gillade verkligen "The Second Wave" sönder och samman, en skiva som briserade med en känslostorm klädd i ljuddräkt, en ljuddräkt som verkligen inte var en kränkning av öronen. KHOMAs musik kräver verkligen eftertanke och obruten koncentration från min sida på ett helt annat sätt än den musik som "normalt" brukar höras hemma i högtalarna.
För er hågade finns nu i vilket fall "A Final Storm" nu i Helsingborgs Stadsbiblioteks samlingar.
Daniel Ekeroths makalösa standardverk i bokform om svensk dödsmetall har sedan en tid tillbaks kunnat kompletteras av en maffig trippel CD med en hel massa dödsmumma från nedanstående band:
Mefisto, Obscurity, Corpse, Merciless, Morbid, Nihilist, Putrefaction, Carnage, Therion, Carbonized, Expulsion, Grave, Sorcery, Tribulation, Afflicted Convulsion, Dismember, Desultory, Grotesque, Entombed, Nirvana, General Surgery, Unleashed, Tiamat, At The Gates, Liers In Wait, Edge Of Sanity, Cemetary, Afflicted, Marduk, Dissection, Evocation, Séance, Toxaemia, Furbowl, Suffer, Traumatic, Macrodex, House Of Usher, Crypt Of Kerberos, Eternal Darkness, Interment, Uncanny, S.G.R., Sarcasm, Crematory, Necrony, Repugnant, Katalysator.
THE RED CHORD har gång efter annan visat var skåpet är gjort av när det gäller brutal meckig grindcoredöds. "Fused Together In Revolving Doors" är såklart inget undantag från denna regel. 
Kai Hahto som tidigare lirade i ROTTEN SOUND visar med all tydlig önskvärdhet att trummeri när det gäller mer extrem musik inte är för folk utan uthållighet. Hur Perfection låter i studioversionen kan ni ta del av nedan.
Edit: THE RED CHORD låter meddela oss via sin Facebooksida att på grund av vulkanutbrottet på Island är bandet strandsatt i staterna. Återstå att se om de övriga banden kan ta sig till Köpenhamn. Även lokalen för konserten är ändrad från Pumpehuset till The Rock. 
Tänkte jag skulle tipsa om ett stenhårt konsertpaket - Machines Of Grind - som man kan bese den 16 april på Pumpehuset i Köpenhamn. Vad banden på billen med lätthet kan utlova är en blästring av trumhinnorna av en avsevärd grad.
