Visar inlägg med etikett Klone. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Klone. Visa alla inlägg

Fredagslistan 2013, vecka 12 - Martin är inte helt nöjd, men när han är det är han verkligt nöjd.

fredag 22 mars 2013

Fredag igen och förutom att vi kan glädjas för att EM-kvalet drar igång igen ikväll med match mot Irland, så kan vi förenas i yster ringdans över att Susanne nu är tillbaka som medskapare av fredagslistan. Det ni, det är min själ inte så dumt.

Susanne inleder med tre norska akter - VREID (ett av BiblioteKarins favoritband för övrigt). Jag får säga att jag blev förvånad - jag hade väntat mig ett satans härj. Framför allt då bandets namn betyder vrede. Men, ack vad jag bedrog mig. Snarare är det lite lagom ilsken musik som strömmar ur lurarna. Alls inte oäven.

Sen jävlar blir det så magiskt episkt med IN VAIN och deras "Aenigma". Detta gillar jag riktigt ordentligt kan jag säga! En synnerligen trevlig blandning mellan det mäktigt orkestrala och det riviga. Jag uppskattar i synnerhet bruket av symfoniorkester.

Sen kommer det hela fem låtar som jag med viss underdrift kan säga inte är min kopp te. Men skit i det, gillar ni det, så gillar ni det. Nu till några omdömen:  CREST OF DARKNESS med den föga originellt döpta låten Welcome To My Funeral, såsar på i mediokritetens tecken, DEVOURMENT - ett band som jag rimligtvis borde gilla - tråkar ut mig fullständigt med Fifty Ton Warmachine. DENOUNCEMENT PYRE fyller ingen nämnvärd funktion heller dessvärre, ROTTING CHRIST med skivan vars namn är på grekiska är rent av dålig. Jag har alltid haft svårt för det bandet. THE FALL OF EVERY SEASON kommer ni älska om ni gillar långa låtar i midtempo. Jag gör det inte. Usch, jag är riktigt negativ känner jag.

OMNIUM GATHERUM vet ni ju att jag gillar. Från "Beyond" har Susanne valt Formidable - en vacker och likt många av bandets låtar, härligt melankolisk låt. Slingorna bölas fram från gitarristerna Markus Vanhala och Joonas Koto på ett synnerligen förtjänstfullt vis.

 Vi återvänder till det episka och THYRFING. Jag har lyssnat mycket lite på bandet. Med mycket lite menar jag att jag har lyssnat på den låt Susanne har valt - Mot Helgrind som jag väl får anta inte syftar till någon pub i Hardangervidda utan något helt annat. Det är överlastat utav bara helvete, men funkar trots detta ganska ok.

Som avslutning dänger MOURNING BELOVETH oss i skallen med en episkt usel låt som är lika lång som den är förfärlig - Dead Channel. Fy satan säger jag bara.

- Pausfilm - 


Så, vi fortsätter med psykbrytsvarning och DILLINGER ESCAPE PLANs nya låt Prancer. Gillar man, som jag, bandet så kommer man tycka att det är bra. Det låter nämligen precis som det brukar.

Sen kommer det ett härligt sjok gammelmetall - ENTOMBED, SLAYER, och IRON MAIDEN visar hur det går till när man etablerar legendstatus med låtar som Like This With The Devil, Silent Scream och The Prisoner. Jag vet inte om ni tänkt på hur fantastiska dessa låtar är. Om inte är det hög tid att inse nu att Silent Scream kan vara en av de bästa låtarna SLAYER skrivit.

Vi lugnar ner oss lite grann med GHOST BRIGADE som släpper på det näst tyngsta groovet på listan denna vecka. Traces Of Liberty är en sån där skönt hemsökande låt som är tagen från bandets "Until Fear No Longer Defines Us".

KLONEs senaste skiva "The Dreamer's Hideaway" tyckte jag sådär om. "Black Days" däremot är en riktigt bra skiva med starka låtar och en skönt ångestdriven sånginsats från Yann Ligner.

Ett skuvat trelåtarssjok - det blir mycket sånt idag märker jag - där något udda THE MARS VOLTA inleder. Jag lyssnade nästan sönder "Deloused In The Comatorium" när den kom. Faktum är att jag lånade den på mitt lokala bibliotek och såklart är detta evigt tacksam för detta haha! Det är ju inte det hårdaste som finns, men jävlar i det om det inte är bra för det. FAITH NO MORE var såklart så mycket mer är Epic. Skivan efter "The Real Thing" som "hiten" låg på exempelvis. "'Angel Dust" är vansinnigt bra. Jag valde Land Of Sunshine men skulle i princip ha kunnat välja vilken låt som helst från skivan. RAGE AGAINST THE MACHINE är ett band som jag mer än gärna skulle ha sett när bandet hade sin heyday. Gosse vad bra de var. Nu får jag nöja mig med att kolla på utmärkta DVD:n "Live At The Grand Olympic" eller lyssna på ljudupptagningen från samma gig. Kanske lite tråkigt låtval i Bulls On Parade men den är ju så groteskt bra att jag inte kan låta bli.

Nu kommer vi till den svängigaste och fetaste låten på listan om ni frågar mig. Susanne kommer ha min eviga tacksamhet för att hon tog med en låt av IN VAIN. Jag snöade in rätt hårt på det bandet. Jag minns att det var samma sak med NE OBLIVISCARIS. Så tack Susanne :) Times Of Yore fångar mig från den omedelbara starten med sin elegans och sitt sväng. Den släpper inte taget på de 7 minuter och 22 sekunder som den varar. Magiskt bra.

Så, det var fredagslistan vecka 12 2013. Enjoy!

/Martin

Hösten klampar in med nya recensioner

måndag 5 november 2012

På WeRock: Novemberrecensioner part I. Mest intressant är Karins recension av ENSLAVEDs nya platta, "RIITIIR" som verkligen är en kanonskiva som förtjänar det höga betyget.

Från detta tangentbord kommer texter om COHEED & CAMBRIAs senaste övningar "The Afterman: Ascension" och KLONEs (på turné med landsmännen i GOJIRA för tillfället) "The Dreamer's Hideaway".

En hel del annat också: WINTERFYLLETH (säg det på fyllan och man kan roa sig i timtal) DOWNFALL OF GAIA (en av de första gudomarna i den grekiska mytologin. Födde en oerhörd mängd ungar, däribland Charybdis som hade Poseidon till far.) och THE SWORDs "Apocryphon" som lätt tar hem segern för flummigaste omslag.

/Martin

Fredagslistan vecka 39: Den spretiga listan

torsdag 27 september 2012

Fredag igen!

Veckans lista inleds med black metal från Ukraina av alla ställen - KHORS tar oss med på en oerhört intressant resa på albumet "Wisdom Of Centuries". Bara titeln på skivan höjer ju prettonivån avsevärt. The Only Time Will Take It Away heter låten som, likt övriga skivan, ger lite fina BORKNAGAR-vibbar, och bjuder på en finfin produktion.

KLONE är ett band som jag inte hört talas om innan, men de ska lira förband åt GOJIRA och då får man ju kolla upp bandet. Lite gosiga TOOL-vibbar, men mer lättillängligt. Organiskt och vackert - låten heter Rite Of Passage och är tagen från förra skivan "Black Days". Ny skiva, "The Dreamer's Hideaway" släpps i början av oktober om ni skulle gilla vad ni hör här.

Sen kommer ett intressant tvåmannaprojekt - KHONSU (egyptisk gud - prettopoäng) bestående av sångaren från KEEP OF KALESSIN och HELLISH OUTCASTS  Thebon på, ja sång, och instrumentalisten S. Grönbech. Det låter mäktigt, nästan episkt om detta band - In Otherness tagen från bandets hittills enda fullängdare "Anomalia" är en rejäl dänga på 9 minuter i vilken det händer en hel del.

DYING FETUS. Har ni följt bloggen denna veckan vet ni varför just detta band är representerat, likaså varför MOLOKEN och INEVITABLE END finns med.

VAN HALEN - kanske inte världens roligaste band nuförtiden, men jag har svårt att värja mig från svänget och bastrumarbetet i klassiska Hot For Teacher från "1984".

Ett band i vilket två bröder huserade, Vinnie Paul och Dimebag, har en anknytning till VAN HALEN då Vinnie och Dimebag dyrkade bröderna Van Halens övningar. Specifikt då Hot For Teacher som inspirerade bastrumarbetet i nästa låt - Becoming från liveplattan "101 Proof". Och den, låten och skivan, är grym.

Vi hoppar över till OPETHs sida av vattnet och avnjuter The Night And The Silent Water från "Morningrise" som alltså inte handlar om morgonstånd om ni nu trodde det.

Onani får vi dock tillräckligt av i instrumental form på skivan "Passion & Warfare" av Steve Vai, killen som duellerade med Ralph "Karate Kid" Macchio i filmen "Crossroads" från 1986. Jag kommer tydligt ihåg att jag faktiskt lånade "Passion..." på mitt lokala bibliotek i Karlskrona i början på 90-talet och föll som en fura. Lite av charmen finns kvar tycker jag och jag njuter verkligen fortfarande av en låt som The Audience Is Listening.

Det var det hele - hoppas ni får en finfin helg!

/Martin