Gott folk!
Idag är det Långfredagen, och traditionellt brukar vi köra en fredagslista på temat Jesus, död och korsfästelse på grund av, ja anledningar. Men jag kände verkligen inte för att göra en favorit i repris den här veckan. Det har gått en vecka sedan händelserna i Stockholm. Jag satt på jobbet och följde händelseutvecklingen, hade många bra samtal med folk som var på biblioteket då jag jobbade kväll på vår UNG-avdelning. Många var oroliga, skrämda - precis som jag. Jag har både släkt och vänner i Stockholm och det som hände i vår huvudstad kändes verkligen in i hjärtat.
I hjärtat kändes också hur vi - och då pratar jag om större delen av vår befolkning - hanterade det fruktansvärda som hände. Istället för att försjunka i vrede, hat och främlingsfientlighet visade vi, vår regering och polis, räddningskår och sjukvård upp vår bästa sida. Med tydlighet, värdighet, omtanke valde vi att gå vidare i vår vardag - tillsammans. Jag måste säga att det varit rent underbart att se detta - och också se de som vill utmåla vårt samhälle som stående på kanten till kollaps uttrycka sin frustration över att folk väljer att agera och hantera sorgen och alla andra jobbiga känslor på detta sätt. Det, om något, är ett bra betyg.
 |
| Bild: Maja Suslin/TT |
Därför blir det ingen fredagslista om död, Jesus eller korsfästelse den här veckan. Det blir en lista som handlar om gemenskap, medmänsklighet, medkänsla, solidaritet och kärlek. Allt annat vore orimligt om ni frågar mig.
Nu, mer än någonsin, är dessa ord mer än bara ord för nu leder de till handling. Folk öppnar sina hem, folk ser varandra i ögonen, folk köper pizzor till polismän som jobbat många långa timmar. Små handlingar som i detta skede betyder så mycket. Damon Rasti, initiativtagare till den manifestation som ni ser en bild av ovan, skrev dagen efter attacken en krönika i Metro om varför han anordnade manifestationen. Så här skrev han bland annat:
Vår storhet som jordens troligen mest moderna nation är en vagel i ögat på dessa monster som vill försöka dra oss tillbaka i vår strävan att alltid bli bättre. Vi är förebilder, även om vi är långt ifrån perfekta, och historien kommer se tillbaka på oss som ett föregångssamhälle. Det är därför av oerhörd vikt att vi nu i denna stund av chock och rädsla inte låter oss luras till ondskans primitiva nivå. Inte låter hatet förblinda oss, och absolut inte påverkar oss i våra ambitioner om att fortsätta vara – i mitt tycke – världens bästa land. Det är inte mina medsvenskar så som jag känner er. För det är exakt vad de vill. Låta skräck förgöra oss också. Men vi är bättre än så. När det blåser upp till storm håller vi varandra i händerna. Vi står enade tillsammans och låter ingen eller inget förändra oss till det sämre, oavsett orsak till tragedin. Enskild person eller organiserad attack.
Ha en fin påsk, och ta hand om varandra.
/Martin
