Nu så, fredagslistedags! Med anledning av att både jag och Martin har haft en del att stå i på sistone så kör vi en otematisk (men icke desto mindre fantastisk för det) fredagslista dagen till ära. Ja det är inte så mycket att orda om, vi kör igång direkt med de tio första bidragen signerade undertecknad.
Kristen metal (!) som genre har jag aldrig haft mycket till övers för men låten Crucifix av DEMON HUNTER är såpass bra att till och med jag får kapitulera. Den sätter sig dessutom fast som en envis bit gaffatejp i innerörat med sin hockeyrefrängssvängighet och får därmed inleda listan, denna överraskningarnas fredag. DEADBORN fortsätter med den äran. De spelar teknisk döds som om det var nobodys buisness samt härstammar från Baden-Baden. Gott så.
ABORTED följer upp med en portion belgisk midtempo-döds och lite mordprat. Jag har ibland svårt för den här typen av elaka samplingar där någon random maniac berättar om död av det onda och bråda slaget som han eller hon har (eller för den delen inte har) medverkat till, men här funkar det. Dags sedan för dagens blastbeats-frenesi: HORNED ALMIGHTY visar var det danska black-skåpet ska stå i Blessing the World in Pestilence. Själv blir jag ju till mig bara av titeln. (Här intill ser vi gänget i full färd med att plocka osynliga äpplen.)
Sedan lite tyngd i form av SECTU innan stonerpartiet signerat HIGH ON FIRE och ORANGE GOBLIN tar vid. De båda sistnämnda har blivit någon form av husgudar för min del de senaste veckorna, det ska villigt erkännas. Ingen vet riktigt varför eller varifrån det kom, kanske är det sommarens fel, kanske är det dags för mig att odla helskägg och bosätta mig i ett garage i Kalifornien, eller så är det bara riktigt trivsam musik det handlar om. Vi går vidare med en gammal goding från förr: NEUROSIS och Under the Surface från skivan "Times of Grace".
Så en helt ny bekantskap, NE OBLIVISCARIS (som för övrigt är Latin och betyder Lest we forget). Skivan "Portal of I" är en uppvisning i pampig progressiv metal som liksom nästlar sig in i sinnet och bygger ett litet bo där. Egentligen behöver man lyssna på hela skivan i ett svep, men det får ni göra på eget bevåg - här är i alla fall ett litet smakprov. Guldstjärna i himlen för ett mycket tjusigt skivomslag också. Avslutar de första tio gör IHSAHN och den symfoniskt svulstiga Misanthrope.
Martins del sparkas igång av MISERATION, inget att klaga på där. Det manglas på och growlas i ansenliga hastigheter helt enkelt. Trevligt. BARREN EARTH drar ned tempot med The Dead Exiles tjusiga melodislingor innan IN FLAMES tar vid. Det är göteborgsgängets Bullet Ride från "Clayman"-skivan som står på tapeten och i min bok betyder detta habil melodisk döds som inte gör något jättebestående intryck. Det är inte på något sätt dåligt, det mest bara är. KREATOR sedan, ett band jag inte har någon särskild relation till alls fastän de är thrashens tyska gudfäder. Det har helt enkelt inte blivit av. Your Heaven, My Hell tycker jag är okej, den vinner på några genomlyssningar.
Efter detta kommer en gammal klassiker av bandet man verkligen hade velat se live - DEATH. (Och det där var faktiskt en ofrivillig ordvits, tro det eller ej.) Martin har valt att damma av "Individual Thought Patterns"-plattan och till detta kan jag bara jubla och gratulera. WOE OF TYRANTS härnäst och segertåget fortsätter. Nästa band till rakning med det gedigna namnet IGNOMINIOUS INCARCERATION fick jag leta upp på Metal Archives för vidare utbildning om och kring. Visar sig att herrarna ifråga kommer från Storbritannien, har släppt en fullängdare och en ep samt bytt namn till THE SOULLESS. Jag vet inte vad jag tycker om namnbytet men musiken är väl godkänd i kategorin mangeldöds med melodiska partier.
SON OF AURELIUS bjuder sedan på en uppvisning i den mer tekniska dödsskalan innan FLESHGOD APOCALYPSE kastar loss. Dessa glada gossar har en förmåga att köra en musikalisk all in på allt hela tiden vilket ofta funkar men lätt blir överväldigande och i längden känns som lite för mycket av det goda. Som om ANAAL NATHRAKH och Robert Wells hade skaffat ett kärleks(?)barn. Det är liksom både bra och tvivelaktigt på samma gång. Ja, ni förstår. Skönt att få lugna ned sig lite efter detta crescendo med en gammal hederlig NILE-dänga från förr som också avslutar listan. Ha nu en förträfflig helg, själv ska jag räkna ned till nästa helgs festivalande i väst.
/Susanne
En helt vanlig fredagslista.
Fredagslistan vecka 19: !
God förmiddag!
Vet ni - jag var lite bekymrad över hur veckans fredagslista skulle se ut. Både Susanne och jag har haft mycket på våra tallrikar denna vecka, så vi beslutade oss för att köra en icketematisk lista. Och med dem kan det bli lite hur som helst. I värsta fall så trillar jag ner i ett musikaliskt moras och så blir det bara lättlyssnad power metal i en hel vecka. Så blev det inte tack och lov, och dessutom, när jag såg och hörde vilka låtar Susanne hade valt så spred sig ett stort leende över anletet mitt. Det är därför listan heter "!" om ni nu trodde att jag slant på tangentbordet.
Jag är svårt förtjust i veckans lista och hoppas såklart att ni också ska bli det.
Vi öppnar med en låt från en skiva jag lyssnat på en hel del under veckan (har att göra med recencerande att göra) Cerebral Hybridization från FALLUJAHs "The Harvest Wombs". Det är en riktigt bra skiva, som är väl värd att kolla in om ni missade den. Det gjorde jag nämligen när den dök upp i november förra året. Att det dessutom är bandets debut gör att jag får mersmak rätt så duktigt.
WRATH AND RAPTURE känner ni till dem? Jag gjorde det inte när veckan började kan jag säga. Bandet lirar en intressant blandning mellan grymma solon som tagna från 80-talet, growl, blastbeats och...keyboards som för tankna till omdömmeslösa tyska band. Och det funkar förvånansvärt väl. The Dirge Of Fallen Warriors från bandets självbetitlade album får ni rätt upp och ner som låt nummer 2 på listan.
Köttar vidare med ett band som Alex inte är så värst förtjust i - PERIPHERY. Emellanåt gillar jag att lyssna på bandets vars meckiga och råa metal i lagom doser funkar alldeles förträffligt. "Icarus Lives" heter skivan, låten Frak The Gods. Bästa låten på skivan i min mening.
Sen lugnar vi ner oss - PIGEON TOE skrev jag ju om i förra veckan. Har blivit ytterligare några varv i lurarna med "The First Perception". Intrycket består av att det är en väldigt sympatisk skiva. The Man With The Cat heter låten.
Vi lämnar det lite snällare och hoppar över till ENFOLD DARKNESS och deras aggressiva In The Galleries Of Utmost Evil från "Our Cursed Rapture" som bjuder på allt från tvåtakt, growl, skriksång a la Dani Filth (00:43 in så kommer ni fatta vad jag menar), och gitarrekvilibristik så det räcker och blir över.
Stora renskanonen plockar MISERATION fram och avfyrar den med skrämmande ackuratess i Dreamdecipher från "The Mirroring Shadow". Ja jävlar säger jag bara! Det finns ingen nåd i den låten. Fart, och tyngd och en ruggig vokal leverans från Christian Älvestam. Helt magisk i mina öron.
Något mindre blodigt blir det när vi går vidare med DEADBORN. Bandet har ett mycket mer organiskt sound än MISERATION. Musikaliskt har bandet knarkat ner sig svårt på tvåtakt. Och det är ju alltid bra. Bionic Abomination är en riktigt trevlig låt som fick mig att lyssna mer på bandet.
COLOSSO är ett enmansprojekt från en kille som heter Max Tormé. Jag är klart imponerad av den mannens kapacitet som han demonstrerar med eftertryck på skrivan "Abrasive Peace". Lyssna bara på Anthem To Chaos och försök att inte imponeras av instrumenttrakterandet.
BEFORE THE DAWN är ett finskt band. Och då vet ni ju att vemodet kommer fram. Så var det i alla fall tidigare - svärtan var väldigt påtaglig på bandets tidigare skivor. Senaste given "Rise Of The Phoenix" så betitlad eftersom bandet har gått igenom en hel del förändringar men kommit starkare ut från detta. Ingen originell titel på nåt sätt. Men musiken håller hög klass. Vemodet finns där - men bandet har tuffat till sig avsevärt och låter vansinnigt tajt och fint.
Jag avslutar min del med förträffliga WOE OF TYRANTs, ett oerhört bra band. Progressiv döds med kylig produktion får ni er till livs i Hail The Count som är tagen från "Behold The Lion".
Så, en lite paus kan man behöva inför Susannes del av listan. För hon öppnar med tre brutala dängor. THE WRETCHED ENDs Tyrant Of The Mountain (fantastisk låt från en fantastisk skiva), The Hurt That Finds You First från MESHUGGAHs senaste släpp, och GORODs Die Here Your Gods. Ja, jävlar säger jag bara - där har ni en fortsättning på en lista som heter duga.
Min personliga favorit på Susannes del av listan heter Legion av NOT ABOVE EVIL som har ett härligt driv och sväng i sig. Det har även DE PROFUNDIS som har ett jordigt och fint trumljud som jag gillar mycket. Att sen låten Delirium verkligen inte går av för hackor gör ju inte saken sämre.
"The Chills". En skiva som Susanne har lyssnat mycket på denna veckan. HORRENDUS har jag svårt för, mycket på grund av att sångarens leverans lämnar, well, rätt mycket att önska. Musikaliskt inga större brister dock, men jag märker att jag vill hoppa fram till nästa låt som är Enslave Fire från skivan "Come Hither O Herald Of Death" av ABSCENCE OF THE SACRED från Singapore. Riktigt njutbart!
Homage For Satan - titeln säger det mesta. Och ja, det är DEICIDE. Inga krusiduller alls. Tror bandet inte är kapabelt till det egentligen, haha! Full fart, massivt hat, och så är man hemma. Onödigt att krångla till det egentligen.
Vi avslutar listan med lite black metal - Towards The Grandness From Above från AEBA. Nja, säger jag. Det håller inte i mina öron, och definitivt inte när den ställs bredvid WATAINs Storm Of The Antichrist som är en av de bästa låtarna som har gjorts överhuvudtaget.
Well, det var listan det. Nästa vecka har vi ambitionen att det blir en tematisk lista igen. Tills dess önskar vi er en trevlig helg.
/Martin
