Bildspecial: NASUM, Pumpehuset

Lånar konceptet med bildspecial från Robert Gustafssons blogg Metal! - kolla gärna in hans senaste finfina special med OPETH på Gröna Lund.

Det blev ju en del bilder tagna under NASUMs gig - verkligen inte på något sätt i Kittys nivå, men ni får i alla fall en inblick i det galna röj som rådde under konserten, hoppas jag.

/Martin

Konsertnyheter

WASP-turnén har börjat och för den som inte vill veta mer - sluta läs här.

Det är ju själva fan att man känner Blackie Lawless bättre än han känner sig själv. Alla hans fina löften om en tvåtimmarsshow med pyro och rubbet är bortblåsta. Det började ok i London, ett par riktiga tunga godingar dammades av i Heretic (The lost child) och The torture never stops. Dessutom spelades de sentida Crazy och Take me up. Redan dagen efter var Heretic ersatt av den förvisso trevliga men väldigt sönderspelade On your knees, och de två nya låtarna var borta. Ett par gig senare ser vi nu att detta är permanent. Konserten varar väl, precis som vanligt, runt åttio minuter och någon scenshow utöver skärmarna verkar det över huvud taget inte vara tal om.

Jag hade för höga förhoppningar, tyvärr. Jag har biljett till Varberg så det blir ändå en resa dit, och med guds försyn är åtminstone Heretic tillbaka. Tyvärr tror jag inte det blir så, men man kan ju hoppas.

IRON MAIDEN kommer till Stockholm i juli. Detta torde överraska precis ingen, denna gång står jag dock över de svenska hemska utomhusspelningarna och hoppas på att länder i andra delar av Europa slänger in bandet inomhus. Tre spelningar ska jag se, och jag hade gärna åkt till exempelvis Paris igen. Vi får väl se vart jag hamnar.

Denna vecka bjuder på WALTER TROUT i Köpenhamn på fredag kväll. En fantomgitarrist om det någonsin funnits en, och det blir med all säkerhet en fin spelning.

/Alex

Supporta Scenen: MOLOKEN & INEVITABLE END

Vi har väl nämnt att hösten är en galen period för konserter?

Imorgon spelar två väldigt olika, men väldigt bra band på Debaser Malmö: MOLOKEN, vars skiva "Rural" ni kan läsa om här, och INEVITABLE END vars förstlingsverk ni kan läsa om här.

MOLOKEN är ett band som har lyckats visa på hur ett ångestfjäll ser ut i musikalisk form.

INEVITABLE END kör aningens mer på hastighet, om jag uttrycker mig försiktigt.

Jag får säga att jag verkligen uppskattar greppet att para ihop två så pass olika band med varandra - alla andra paket brukar ju satsa på likriktning - och då jag verkligen uppskattar bägge grupperna är närvaron, om inget oförutsett inträffar, obligatorisk.

Alltså:

Vad? MOLOKEN & INEVITABLE END

Var? Debaser Malmö

När? Imorgon, 26/9, kl. 20.30, men Debaser påpekar att tiderna ej är exakta och ber oss dyka upp i god tid.

Pris? 90 spänn - som hittat om ni frågar mig dagen innan lön :)

/Martin

Rapport om lördagens begivenheter

Lördagen upptogs av en stor begivenhet i Köpenhamn då jag gick och kollade på NASUM på Pumpehuset. Det var faktiskt första gången jag satte min fot på Pumpehuset. Fattar inte varför jag inte gått dit tidigare för det var ett riktigt sympatiskt ställe - avslappnad personal, och jag gillade faktumet att de har skåp som man kan låsa in sina grejer i. Helt humana priser i baren också.

Jag tänkte att jag skulle säga något om förbanden också eftersom den recension som sedan igår ligger uppe på WeRock enbart handlar om huvudakten.

MASS GRAVE är ett synnerligen punkigt grindcoreband från Vancouver. Det handlar inte om finlir för ett ynka korvöre, utan bandet körde på med sin stökiga musik i ett rent för jävla furiöst tempo. Det var det jag uppskattade mest med bandet - de gav verkligen järnet - men dessvärre hade de inte något vidare ljud så jag tröttnade faktiskt efter ett tag.

Det gjorde jag inte på BLACK BREATH. Bandet, vars senaste skiva, "Sentenced To Life" Robert skrev så hyllande om för ett tag sedan levererade en så fruktansvärt stark spelning att jag blev riktigt imponerad. Bandets musik är ju death metal rakt av - och dessutom av den gamla skolan med tydliga inslag för att inte säga hyllningar av DISMEMBER och ENTOMBED. Det kan ju inte bli nåt annat än tokdyrkan då från min sida. Ett band att spana in helt enkelt.

Tänkte lägga upp en bildspecial från kvällen också, men det får bli imorgon det.

/Martin

Edit: I takt med att turnén fortskrider skriver Anders Jakobsson blogginlägg på Nasum.com. Spana gärna in den senaste posten där han har använt en av bilderna från recensionen. Plus såklart en massa kul läsning!

Supporta Scenen: NASUM

NASUM tillhör gruppen av de där banden som betyder lite extra för mig.

Jag har under många, många år grämt mig att jag upptäckte bandet alltför sent för att hinna se dem innan Mieszkos bortgång. Därför var jag lika glad som överraskad när bandet meddelade att de skulle göra en avslutande grej och turnera under sommaren med Keijo från ROTTEN SOUND på sång.

Jag blev också lika glad för att det var just han som skulle traktera sången då han är sjukt bra på skriksång, som vansinnigt orolig för att jag inte skulle ha möjlighet att se bandet även denna gång. En våg av lättnad svepte genom kroppen då jag fick reda på att bandet inte bara skulle spela i Malmö, utan även i Köpenhamn som ju verkligen inte ligger långt bort från bostaden. Jag tänker gå på bägge gigen, och handla så mycket merch jag bara har råd med kan jag säga, haha!

Således - supporta scenen om ni inte vill missa världens bästa grindcoreakt NASUM.

Var? Pumpehuset, Studiestraede 52,  Köpenhamn. De har en galen höst att erbjuda oss konässörer av rå musik i övrigt också.

När? Imorgon, lördag 22/9. Dörrarna öppnar 20.00. Första bandet, antingen MASSGRAV eller BLACK BREATH, går på 21.00.

Pris? 125 danska kronor+gebyr. Blir i runda slängar runt 170 svenska kronor. Inte ont alls, ni!

/Martin

Fredagslistan vecka 38: Två låtar per bandprincipen

Hej!

Nu jäklar - fredagslistedags! Detta har jag sett fram emot kan jag säga. Denna veckan kör vi enligt principen två låtar per band av de jag har pregat in i örongångarna under den gångna veckan. Det har faktiskt blivit enbart lyssnande via Spotify denna veckan då hela skivsamlingen är nerpackad inför en förhoppningsvis inte alltför avlägsen flytt till Helsingborg.

Så, nu kör vi.

Öppnar inte ett dugg oväntat med två låtar av världens bästa NASUM. Ja, jag är motsatsen mot Alex lyssnande. Neil Morse skulle ju för katten inte ens varit färdigt med introt/första riffet under den tiden som det tar att lyssna igenom The Idiot Parade och Like Cattle, haha! Ja, peppen är lika stor som tidigare inför lördagens konsert. Fast det gissade ni nog.

DEADBORN - kanske inte det mest originella bandnamnet. Musiken är inte heller värst originell, men det är ju svårt att vara det idag fullt ut. Bionic Abomination och Negative Reinforcement är dock väldigt trevliga låtar - det låter tufft, och det går undan.

Över till triggträsket och INSIDIOUS DECREPANCY. Skivorna heter "Exerpating Omniscient Certitude" och "Decadent Orgy Of Atrocious Suffering". Säger det mesta eller hur. Om man kan höra vad sångaren sjunger? Nä.

En annan no-brainer: DECREPIT BIRTH. Svårt att undvika denna veckan, haha! Fina The Resonance från "Polarity" får mig att fångrina av njutning. En känslig liten låt om man jämför med Shroud Of Impurity från "And Time Begins" - där det stampas dubbeltramp för brinnande livet.

Ett stort hopp över till BEFORE THE DAWN och aningens mer melodiska övningar i Pitch-Black Universe. Piano, och vemod men också lite sköna blastbeats emellanåt gör att mungiporna inte dras neråt kan jag säga. Sen en låt från en skiva som nog är lite inspirerad av filmens värld. Låten: The Butterfly Effect. Fruktansvärt prettopekoral till film om ni frågar mig. Skivan: "Deathstar Rising".

PROTEST THE HERO är ett band jag brukar tjata om med oregelbundna intervall. De är ansvariga för en hel del intelligent röjmusik i vilken det händer en hel massa hela tiden. Det kommer ni märka när ni lyssnar på Seqoia Throne och C'est La Vie.

CYNIC - här plockar vi Evolutionary Sleeper och Veil Of Maya från två verkligt klassiska plattor "Traced In Air" (som är en av få skivor som jag gett betyget 10/10 på WeRock. Kan vara den enda faktiskt.), och "Focus". Detta är musik som verkligen inte alla går igång på. Den tar tid att komma in i minst sagt. Den är flummig, den innehåller element som gjorde att bandet stack ut som en synttofs inom death metalscenen under tidigt 90-tal.

Listan avslutar vi med THE AGONIST. Martyr Art och Predator & Prayer från bandets två senaste skivor "Lullabies For The Dormant Mind" och "Prisoners". Det är episkt och bra.

/Martin

Fredagslistan vecka 38: Två Låtar per Bandprincipen

Neal Morse - Momentum

 

Att jag gillar NEAL MORSE torde inte komma som någon överraskning. En mångsidigare, intelligentare och ödmjukare musiker får man leta efter. Varje skiva och konsert med honom eller något av banden han är inblandad i är en ren fröjd för det kräsna sinnet. Hans nya alster "Momentum" avviker inte från denna trend utan cementerar snarare hans topplacering hos många i proggvärlden. De första fem låtarna. alltså den första halvtimmen, är en stilstudie i hur man skriver bra välspelad musik med vackra melodier och tänkvärda texter. Den sjätte låten, alltså den andra halvtimmen, heter World without end och är kort sagt ett knippe magi. Trettiofyra minuter klockar den in på, fylld med Neals alla underbara signum men även fina hyllningar till bland andra GENESIS. De andra låtarna är det absolut inget fel på, men det är World without end jag ständigt återkommer till. Den innehåller verkligen allt jag kan önska och lite till.

/Alex