Det är härligt med medinflytande när man får som man vill

onsdag 28 februari 2007

Var bara tvungen att skriva lite om hur glad jag är att Roskildefestivalen bejakar tunga bandönskningar och tar dit både Slayer och Mastodon - två av mina absoluta favoritakter.

Mastodons Blood Mountain var ett av förra årets bästa släpp, något som man kan läsa om i en annan post här på bloggen, och Slayer är - ja Slayer fast med Lombardo tillbaka i full pukskinnsstraffarmode.




Kan inte bemästra ilskan

tisdag 27 februari 2007

Ok - nu har jag fått nog av att försöka bemästra ilskan inom mig - här kommer en jävla tirad om vad jag tycker om folk som snor skivor från bibliotek.

Häromveckan kom en av mina kollegor in med fodralet till A matter of life and death av Iron Maiden. Skivan var alltså stulen. Besvikelsen var dubbel, framför allt med tanke på att Maidens skiva var en av de bästa att släppas förra året, men också för att stölden fick mig att tänka "jaha, där blev det ytterligare en hårdrock/metalplatta som biblioteket inte har råd att köpa in i år". Igår upptäckte jag att cd-boken på ytterligare två skivor låg dumpade i stället - resten var borta.

Jag vill hemskt gärna tänka att det inte är någon med intresse av hårdrock eller metal som har tagit skivorna - men det går inte vilket bara gör mig ännu mer arg och förbittrad. Sannolikheten för att personen/personerna som har stulit skivorna läser denna text är kanske liten - men det ger jag fan i, jag bara måste få ur mig den avsky och ilska jag känner.

Onödigheten i att sno grejer från ett bibliotek är ju ganska uppenbar - det är gratis att låna, och dessutom väldigt lätt att bränna skivor - men uppenbarligen fattar inte tjuven/tjuvarna det enkla konceptet med att detta också innefattar att lämna tillbaka grejerna man lånar.

Nya plattor

Så - efter en lite seg start har jag fått ändan ur vagnen och köpt in lite nya plattor till biblioteket - och som vanligt är det en ganska varierad blandning.

Whitesnake - Live in the shadow of the Blues (2006)


Denna plattan köptes in på inköpsförslag, men jag måste säga att jag blir rejält glad över vad jag hör på denna plattan. Jag har egentligen ingen relation till Whitesnake, ett band som för att parafrasera Mr. Hetfield är "If you want lyrics with 'oh baby' in every song, this [is] the fucking band". Låttitlar som "Slide it in", "Give me all of your love tonight" ger en mer än hyfsad aning om att detta handlar om klassisk 80-talshårdrock, men till skillnad från många band skiljer sig Whitesnake med den äran från sitt värv. Vad som finns på denna ganska matiga dubbelplatta är två hela konserter, plus 4 nya låtar.



Beneath the sky - What demons do to saints (2007)

Detta är metalcore - vilket säger precis vad det handlar om. Lämnar dock inget bestående intryck på mig, men på andra vilket man kan läsa här.










Heaven shall burn - Whatever it may take (2002)


Tyska politiska fetröjarna Heaven shall burn leverar här en trevlig stänkare - allt gillar jag inte, men vid vissa tillfällen märker jag att jag stampar takten. Vad Allmusic tyckte om plattan kan man läsa här.








Fear my thoughts - Vulcanus (2006)

Här är en riktigt trevlig ny bekantskap för mig - Fear my thoughts klingar lite som In Flames, men är tillräckligt originella för att jag ska gå igång på deras Vulcanus. Bra 2-taktsstomp och rejält med snygga gitarrgrejer. Sången gillar jag med. Vad det skrevs på Blabbermouth kan man läsa här.

Oj oj oj

måndag 5 februari 2007

Ibland blir man glad när högt ställda förväntningar infrias - som med In Flames DVD Used and abused - in live we trust - en maffig giv med två hela konserter plus en hel del extramaterial.

Nu är denna DVD inte särskilt ny - den kom 2005 - men jag kan inte låta bli att skriva nåt om den ändå - för jävlar i min låda så mycket mumma det finns på den.

Två hela konserter - varav en är ifrån klassiska Hammersmith Odeon - samtliga videor bandet har gjort fram till och med Soundtrack to your escape - vars turné man har valt att skildra i extramaterialet förutom de två konserterna.

Konserterna är det som ger mig mest på denna film, och visst är det kul att se bandet uppträda på Hammersmith, men det som imponerar mest är konsert nr 2 från Sticky Fingers - en mycket liten klubb som tar runt 300 pers. Snacka om fetröj när bandet plöjer igenom hela Soundtrack to your escape. Denna platta växer verkligen flera snäpp live. Att dessutom Anders Fridéns röst tycks ha prickat in en riktigt bra dag får mig att njuta i högsta grad - lyssna bara på growlet i "F(r)iend" så fattar ni vad jag snackar om.



Nytt (fast ännu inte inkommet) på DVD fronten här på Helsingborgs Stadsbibliotek är Megadeth's Rusted Pieces som innehåller en kärve videor bandet har gjort med kommentarer av Mustaine och Ellefson. Som en fotnot kan jag inte låta bli att nämna Bibliotektjänsts klavertramp att stava bandets namn Megadeath - omvärldsbevakning någon?

Boktips om Maiden

tisdag 16 januari 2007

Att Iron Maiden länge har varit populära i Sverige borde inte ha undgått någon hårdrockare – 4 utsålda konserter på förra turnén talar sitt tydliga språk. 2004 kom det en bok som tog upp bandets hela historia med Sverige – Scream for me Sweden! Iron Maiden i Sverige – bilderna, konserterna, anekdoterna av Henrik Nyquist.

Glad i hågen slår jag mig ner för att läsa denna numera svåråtkomliga bok – den är nämligen slutsåld på förlaget och det verkar inte som om den kommer tryckas igen – och visst är det kul och skoj att få följa med Maidens historia, vi pratar här ”recensioner” av samtliga konserter bandet har gjort i Sverige, många bra bilder och framförallt många roliga anekdoter. Ändå känns det inte som om boken riktigt lyfter.

Att Henrik Nyquist verkligen gillar bandet behöver man inte betvivla – och på något sätt vill han gärna tro att Maidens status i landet ska räcka och att han inte behöver bry sig så mycket om språket - vilket är synd för den här boken borde kunnat vara så mycket mer än vad den är.

Vill man däremot ha en redigt gedigen genomgång av bandets hela historia rekommenderas Iron Maiden – Run to the Hills som visserligen är den officiella biografin – men fan så bra! Tidsmässigt sträcker den sig till och med turnén för albumet Dance of death, men det som är bra med boken är dels det rejäla intervjuarbete som Mick Wall har lagt ner – och dels bokens tjocklek. Vi pratar här runt 400 sidor läsfest! Anbefalles stenhårt.
Låna Scream for me Sweden (Helsingborgs bibliotek)
Låna Run to the Hills (Helsingborgs bibliotek)

Fet lista...

torsdag 11 januari 2007

...eller nåt. För er som bor i Helsingborg med omnejd finns det nu en bra länk: en sk dynamisk länk till alla hårdrock/metallplattor som finns på Helsingborgs bibliotek - alla 163 st.

Lords of Chaos

fredag 29 december 2006

Blackmetal harmlöst? Inte om man läser Lords of Chaos - the bloody rise of the satanic metal underground av Michael Moynihan och Didrik Söderlind.

"With the rare exception of groups like Ulver, these people are losers and their actions of no more world significance than the low-life antics of any urban slum." Rik på Fluxeuropa

"It is definitely not for all tastes, and even fans of black metal may find it horrible, because this book has a lot of views. Form (sic!) fans, from the musicians, from people who dealt with the subject of satanism for a long time. But also people how are against the whole scence. Not for the weak of heart. Other than that, it is an very interesting read..." Anna på Tongues of Destruction

"Highly recomended." Andrew Ian Dodge på Dodgeblogium
Här har vi en bok som definitivt upprör framför allt de som inte befinner sig inne i Black Metal scenen - och dessutom några som befinner sig i den - Varg Vikernes till exempel! Boken har kommit ut i två upplagor, en 1998 och en 2003 - så det är ingen "ny" bok i den bemärkelsen.
Vad den däremot gör som ingen annan bok är att på ett fullkomligt utmattande sätt ta upp den norska blackmetalscenen, framförallt de mord och kyrkobränder som förekom i både Norge och Sverige.
Underhållande, javisst, men också jävligt otäckt, och fascinerande. Det jag slås av genomgående är den fanatism som vissa personer i boken uppvisar, deras närmast totala likgiltighet både för sina egna och andras liv, och att blackmetal handlar om så mycket mer än att bara spela musik.