Det har blivit en del gammal skåpmat denna veckan - lite SCAR SYMMETRY, lite MESHUGGAH, lite DREAM THEATER. De senaste därför att bandet nu håller på att auditionera möjliga ersättare till trummisen Mike Portnoy som lämnade bandet efter 25 år. Det är mycket underhållande att följa detta arbete. Första videon där Mike Mangini går loss på en rigg vars cybaler är så löjligt högt placerade att jag får nackspärr av att titta på trumsetet är snygg och proffsigt gjord. Ni hittar den, och efterföljande videor på Roadrunners Youtubesida. En av trummisarna som söker giget är ingen annan är Peter Wildoer från Helsingborgs DARKANE.
Men jag spårar ur. Alex har sysselsatt sig med QUEENSRYCHE, ett band vi gillar gemensamt, samt - lo and behold - BON JOVI och GRAVEYARD. Jag är lite imponerad över att Alex tar sig an GRAVEYARD då det är ett band som endast får en stor gäspning från min sida. BON JOVI - well, musik som är riktigt kul att spela då det bjuds på rikliga tillfällen att fläka på ordentligt som trummis. Lyssna, nja.
Trevlig helg!
/Martin
Fredagslistan vecka 17
Fredagslistan
Black Sabbath på film
Jag är kvar i Sabbatheuforin som startade innan påsk, och för bara några dagar sedan upptäckte jag att den tämligen knapphändiga videogramhistoriken med originalbandet faktiskt utökats en smula. Konsertmässigt äro vi enkom bevandrade i Sabbaths historia medelst följande:
*Bryssel, oktober 1970 (oftast känd som Paris vilket är FEL!)
*Ett par låtar från California Jam 1974 i hiskelig kvalitet
*25 minuter från Santa Monica 1975 (Don Kirschner´s Rock Concert)
*London, juni 1978 (köpfilm, kraftigt nedklippt)
That is all. Utöver några tv-framträdanden, några nyhetsklipp med livebilder i och en handfull 8mm-filmer så har vi inte mer av just originalSabbath. Det är naturligtvis djupt beklämmande och orättvist med tanke på vilka oerhörda mängder skit det finns tillgängligt med andra band.
In any case, det finns en fin klubb på youtube för bevarandet av minnet av California Jam 1974 (den 6/4, någon som vet vad som mer hände den dagen?). Sagda klubb har nu vaskat fram inte mindre än 4 kompletta spår från Black Sabbaths konsert i tillnärmelsevis ypperlig kvalitet, det var med stort nöje jag satte på mig lurarna häromdagen och sjönk in i denna knappa halvtimme av 70-talets finaste popmusik.
Nedanstående klipp är första låten på giget. Klicka er vidare och avnjut resten efter att ni lyssnat klart. Och försök föreställa er att stå där, inför runt 400.000 människor, och rocka loss lite på eftermiddagen. Deep Purple avslutade kvällen, och jag hade sålt varenda släkting i universum för att kunna ha varit där.
/Alex
Meshuggah-recension
Nu kan ni ta del av vad jag tyckte om MESHUGGAHs konsert på Amager Bio i onsdags på WeRock. För att uttrycka mig försiktigt så var det riktigt imponerande.
/Martin
Fredagslistan
Glad påsk på er - nuförtiden är ju påsken som en trevlig vän som dyker upp frampå vårkvisten med några dagars ledighet.
Så var det ju inte innan, och framför allt inte om du var kristen - då skulle det minsann sörjas över korsfästelse och annat. Därför handlar veckans fredagslista om död, korsfästelse och i viss mån Jesus.
Själva tänker vi äta ägg :-) Fredagslistan - Död, Korsfästelse och Jesus - långfredagen 2011
/Martin & Alex
Nya skivor!
Ingen hejd på skivinköpen just nu. Nedanstående skivor kommer att återfinnas på Helsingborgs Stadsbiblioteks skivavdelning från torsdag eftermiddag.
Edit: Från onsdag eftermiddag. Blev färdig med att lägga in skivorna i katalogen samt utrusta dom tidigare än jag trodde. /Martin
BORN OF OSIRIS - "The Discovery". Inköpsförslag från låntagare. Jag gillar BORN OF OSIRIS musik en hel del, det är glimrande gitarrspel, precisionspugilism från trummisen Cameron Losch och tillräckligt mycket knyta nävarna över sakernas tillstånd för att funka i mina öron. Många tycker att bandets musik drar åt metalcore, men det dominanta intrycket är den progressiva dödsmetallen.
Av många kallad deathcore, av bandet självt: heavy. Och det är det såklart, även om deathcoren lyser igenom lite grann. Misstänker att bandet självt värjer sig mot att hamna i något -corefack, termen har ju i det närmaste blivit ett skällsord. Det är tung, arg bitvis ångestfylld musik. Inte riktigt min bag, men allt kan ju inte vara det.
Detta är däremot definitivt min bag - BETWEEN THE BURIED AND ME. Varför? Därför.
/Martin
Through the looking glass: Coheed & Cambria
COHEED & CAMBRIA är ett sådant band som jag funderat på att kolla upp men det har aldrig blivit av. Skönt då att Martin tog sitt ansvar och prackade på mig deras Good Apollo I´m Burning Star IV Vol. 1 för en recension.
Det var betydligt snällare än jag trott, och utan att göra ner någon så är sången lite för mesig. Musiken är bra, inte tu tal om det, produktionen är ok men skulle behöva lite mer "oomph". Det går att hitta spår av både 70-tals och 90-talsprogg/proggmetal, de mest tydliga flirtarna blinkar mot DREAM THEATER som jag antar är stora influenser för bandet. Inte för att det låter kopierat eller så men man anar vissa nyanser.
Sången är dock ett litet problem för mig. Jag tycker som sagt att den är lite mesig, lite platt, och utöver detta tycker jag att Claudio Sanchez´ uttal emellanåt är oerhört underligt. Han verkar vara amerikan från början men har definitivt en nyans av annan dialekt i sin sång.
Texterna går jag inte in på mer än att de är tämligen obegripliga at first glance. Man behöver nog läsa på lite om fantasystoryn som sångaren skriver om (tydligen har han hittat på den själv) för att begripa mer.
Det var roligt att äntligen få stifta bekantskap med bandet, jag ska reta leda på fler skivor i bandets katalog när tillfälle ges så får vi se om det är något att engagera sig hårdare i.
/Alex
Imorgon lirar ett av de kanske mest intressanta banden inom metalscenen, MESHUGGAH, på Amager Bio. Att säga att jag har sett fram emot denna konsert är verkligen en underdrift - tydligen ska bandet vara någonting i hästväg i en livesituation.
