Sådär inför julen passar det väl med en intervju med de mystiska herrarna bakom årets fantastiskaste skiva, jag talar naturligtvis om OPERA DIABOLICUS. En stämningsfull, hård, dynamisk och alldeles....alldeles underbar skiva. Sprängfylld med skräck, blod, videovåld och elände. Håll till godo!
A: Var kom idén ifrån? Vad har ni för musikhistorisk bakgrund?
OD (David): Själva idén till Opera Diabolicus grundades när jag och Adrian träffades av en slump på en teaterföreställning baserad på Umberto Eco’s bok ”I rosens namn” i Göteborg (jag tror det var 2005/2006 någon gång). Av någon anledning så började vi diskutera musik och lyrik och efter en stund så märkte vi att vi båda hade mer eller mindre samma idéer och tankar när det gäller konceptuell musik. Jag har alltid haft en förkärlek för musikaler och konceptalbum så att träffa någon som skrev lyrik och hade samma tycke och smak var något av ödets nyck. Man kan säga att det slumpartade mötet var fröet som sedermera blommade ut till Opera Diabolicus.
A: Skivans tema (Countess Bathory, red.) - var det något ni fick fundera länge på eller var det så att säga självskrivet från början?
OD (Adrian): Bathoryhistorien har alltid fascinerat mig och jag ville berätta om hennes liv på mitt vis, men det var först när samarbetet med David påbörjades som detta blev möjligt att utföras på rätt sätt.
A: Skivan innehåller massor av trevliga gäster - hur kom ni i kontakt med dem? Kände sedan innan? Var det svårt att få med folk i projektet?
OD (David): Vi hade en ganska klar bild av vad det var för typ av röster som krävdes för att kunna berätta historien som avhandlas i lyriken fullt ut. Snowy hade jag träffat på tidigare och han var också den första som dök upp i huvudet för att kunna lyckas få ihop det hela. Förutom hans övermästerliga trumkonster så har han mer röster än en schizofren Bosse Parnevik i sin röstlåda. Man kan säga att man får tusen vokalister i en och samma person där, lite som ett Kinder-ägg upphöjt i hundra. Gällande Mats Levén så har jag varit ett stort fan av hans sångstil sen jag hörde ABSTRAKT ALGEBRA första gången 1995. Det visade sig att Snowy kände honom och på den vägen var det. Detsamma gällde Niklas Isfeldt och Joakim Lundberg som båda har fantastiskt bra sångröster och är grymt bra sångare. Camilla (Alisander-Ason) tror jag Adrian kände sen tidigare. Förutom att hon jobbar på Göteborgsoperan så var hon för övrigt sångerska i ett medeltidsband vid namn Gravrost. I mitt tycke världens hårdaste bandnamn.
A: Videon är helt fantastisk (se nedan, red.), kommer det flera? Hela skivan rentav?
OD (David): För närvarande har vi inga konkreta planer på att göra någon ny video. Det hade varit extremt roligt att få göra en video till hela skivan, men det är en ekonomisk fråga och tyvärr så är uppbackningen av ekonomiska medel dålig från skivbolagets sida när det gäller sådana saker.
A: Er första livespelning blev som gäster på SNOWY SHAWs konsert i Varberg, hur tycker ni att det gick? Blir det fler spelningar framöver, kanske egna sådana?
OD (David): Ja, det var trevligt. Jag måste passa på att berömma Snowy som lyckas få ihop en sådan excellent föreställning alldeles allena. Helt otroligt. För vår egen del så är vi nöjda med vår medverkan och tycker hela evenemanget var både trevligt och roligt. Vi har inga konkreta planer på nya framträdanden, men vi leker lite med idén om att göra något speciellt. Vi får se, förhoppningsvis så blir det något under nästa år.
A: Till sist, finns det planer på fler skivor?
OD (David): Jag håller på och skriver nytt material för fullt och har kommit en bit på vägen. När väl nästa inspelning kommer att ske är dock svårt att sia om, men förhoppningsfull inte i en allt för avlägsen framtid. Vilket ämne vi behandlar då är något vi håller hemligt till dess.
/Alex
0 kommentarer:
Skicka en kommentar