Bolaget har en imponerande uppsättning band under sina vingar - det tror jag att ni kommer att bli varse med nedanstående lista.
Ett mycket imponerande band från Dallas är FAIR TO MIDLAND, ett band som dessvärre verkar ha lagt backlinen på hyllan. Jag fick upp öronen för bandet då Janne Sandstén recenserade grymma "Arrows & Anchors" för Werocks räkning. Och den skivan är svårt beroendeframkallande om jag säger som så. Jag har valt Whiskey and Ritalin från den skivan.
KLONE är ett trevligt band från Frankrike. Poitiers närmre bestämt. Jag tycker att bandets "Black Days" är en alldeles finfin skiva som jag verkligen tycker att fler borde kolla in. En bra ingångslåt är Give Up The Rest som visserligen är extremt radiovänlig, men jag tycker att ni ska ge den en chans ändå.
Vi meckar till det ungefär 100 % med ATHEIST. Lirar man death/thrash metal with jazz and progressive influences då fattar ni att det är rätt konstig musik. Men ack så bra! Jag räknar helt klart ATHEIST till ett av de band som utmanade den gängse bilden av vad metal kan vara tillsammans med DEATH exempelvis. Kolla in Fraudulent Cloth och ni kommer fatta vad jag menar.
Totalt hopp till fullständigt okomplicerade COMPLETE FAILURE som på 1:40 blästrar trumhinnorna på ett synnerligen kompetent vis. Moshvänligt!
Här borde ingen höja på ögonbrynen. Min relation till CYNIC är väl dokumenterad både här och på WeRock. Jag återkommer med oregelbundna intervall till bandets musik som ibland kan reta gallfeber på mig, ibland göra att jag kommer in i helt andra och mer njutbara känslostadier. Jag hyllande "Traced In Air" alldeles för mycket och delade ut full pott när skivan kom 2008. Nu tycker jag snarare att betyget pendlar mellan 6 och 8 beroende på mitt humör. Detta sagt - Evolutionary Sleeper är en låt som jag uppskattar att lyssna på varje gång skivan spelas.
ETERNAL GRAY krånglade inte till det i onödan under sin aktiva tid (bandet lade ner 2012). Det är matig metal med grunden i två-takts matning som israelerna gillade mest. Och det räcker rätt långt får jag säga!
Ett av mina favoritband när det gäller vemodsmetal. Det vet ni också, kanske, vid det här laget. Från ypperliga "Isolation Songs" får ni Suffocated.
Vad förknippar ni Maldiverna med? Inte metal gissningvis, men det är faktiskt därifrån som NOTHNEGAL, sci-fibesatta till max, kommer. Kan man ha överseende med bruk av keyboards i någon mån så tror jag att man kan uppskatta detta bands tonkonst.
Åh - TREPALIUM! Har ni inte kollat in detta gäng så tycker jag verkligen att ni ska göra det. Det är så gött utflippad musik att det är svårt att inte dra på smilbanden. Jag har gillat Sick Boogie Murder från "Alchemik Clockwork Of Disorder" från första genomlyssningen. Det fullständigt fullödiga svänget i den låten alltså.
Jag avslutar min del av listan med polska DISPERSE. Jag kommer definitivt att hålla ögonen på detta gäng då de verkligen kan lira skiten ur rätt många band med sin bländande teknik och utmärkta talang för låtskriveri.
-Pausfilm-
Ytterligare en så kallad no-brainer: Susannes (och min) kärlek till ANAAL NATHRAKH är ju väldokumenterad. Då bandet låg på Season Of Mist vid tiden för släppet av "Eschaton" blir det såklart lite av öppet mål för Susanne att välja en låt från den skivans soniska landskap: Bellum Omnium Contra Omnes. Fullt ställ i vanlig ordning.
Franska dödsgrindarna i BENIGHTED har också bara ett läge: fullt ställ. Inga konstigheter i musiken heller - det är bara att ta spärn och dra igång moshpiten liksom när Hostile ljuder i högtalarna.
Var i hela helvetet är basen var frågan jag ställde mig när jag hörde KOLDBRANN. Och var är tyngden? Ja, ni fattar - detta är inte min kopp te. Black Metal i denna formen har aldrig varit det märkligt nog. Susannes affiliation med denna subgrenre borde dock inte komma som en överraskning, haha!
Nä.
God Of Death inleds av en fade-up. Det är käckt tycker jag. Resten av låten är inte lika bra tycker jag. Trummisen har en synnerligen irriterande klocka på en av sina cymbaler. Den använder han såklart asjävlamycket.
Påminner lite om ANAAL NATHRAKH, fast oerhört mycket mer pretentiöst och, faktiskt, skitnödigt dåligt i vissa partier. Jag menar partiet som inleds vid 3-minutersmarkeringen är så tråkigt att pesto framstår som något revolutionärt. Nä, bort med detta.
Susanne är skoningslös i veckans lista får jag säga: GORGUTS nya skiva "Colored Sands" är en väldigt påfrestande skiva - detta är inte musik för alla. Jag hade ambitionen att recensera skivan. Känner mig fortfarande inte beredd att göra det faktiskt, trots en mängd lyssningar.
Åh - så skönt: en rak, inga konstigheter alls till låt från DEAD SHAPE FIGURE från Finland. Finns här keyboard: nä. Finns det tvåtakt: ja. Skriksång: ja. Tunga gitarrer: ja. Trioler: ja. Ergo: inte helt tokigt.
Susanne matar på med SEVERE TORTURE. Ni vet redan innan ni har hört en enda ton att detta är brutal death metal. Men inte utan visst sväng som gör Feeding On Cadavers till en trevligare lyssnarupplevelse än vad låttiteln antyder.
Jaha. Tack för den liksom. Mer black metal. Inte helt tokig dock. Definitivt bättre än DODECAHEDRON och MAYHEM. Nu får jag väl hot, haha!
Ett mycket imponerande band från Dallas är FAIR TO MIDLAND, ett band som dessvärre verkar ha lagt backlinen på hyllan. Jag fick upp öronen för bandet då Janne Sandstén recenserade grymma "Arrows & Anchors" för Werocks räkning. Och den skivan är svårt beroendeframkallande om jag säger som så. Jag har valt Whiskey and Ritalin från den skivan. 
KLONE är ett trevligt band från Frankrike. Poitiers närmre bestämt. Jag tycker att bandets "Black Days" är en alldeles finfin skiva som jag verkligen tycker att fler borde kolla in. En bra ingångslåt är Give Up The Rest som visserligen är extremt radiovänlig, men jag tycker att ni ska ge den en chans ändå. 
1 kommentarer:
Ännu en skön lista där ja. Trevligt. Ska nog kolla upp Klone lite närmare tror jag allt. Och jag håller med om Trepalium, dom är sjukt jäkla bra.
Skicka en kommentar