Fredagslistan 2015, vecka 9: Trumfill

Godmorgon!

Idag ska vi prata om trumfill. Jag är, trots mitt trummisskap, en stark motståndare till trumsolon. Det är onödigt att lägga tid under konserter på att ha solon överhuvudtaget tycker jag, men mest onödiga är trumsolon. Trummor är ett kompinstrument, och jag förutsätter att alla band jag går och ser har en duktig trummis som bjuds på rikliga tillfällen att visa detta i låtar. Trumfill däremot är en annan sak. De kan jag inte få nog av.

I veckans fredagslista får ni fyra låtar med korta utbrott av slagmumma som har satt outplånliga spår i hjärnan hos undertecknad.

Skiva "Death Domination", låt: ...And The Empire Shall Fall. Trummis: Mikke Norén.

Skivan är i sig väl värd att kolla in. Jag lyssnade oerhört mycket på den 2009, året den kom ut.
I låten ber jag er spetsa öronen lite extra vid  3:18 och 3:49 då den gode Norén lirar loss med lite extra ackuratess. Satan i gatan vad bra det är!

Skiva: "...And Justice For All", låt The Frayed Ends Of Sanity. Trummis: Lars Ulrich. Jag vet inte om ni visste det sedan innan, men jag gillar verkligen "...And Justice For All" för det makalösa låtmaterialet som METALLICA pressade ur sig. Ulrichs trumspel har aldrig varit bättre än på den här skivan. 

Jag ber er spetsa öronen lite extra vid 4:03. Då kommer det bästa fillet i METALLICAs historia. Faktum är att det inte kommer att komma ett bättre fill ur Ulrichs lekamen någonsin. 

Skiva: "Hate Crew Deathroll", låt: Bodom Beach Terror. Trummis: Jaska Raatikainen. På tips av Henke Nygren (jag har tappat räkningen på hur många band han har tipsat mig om, haha!) kollade jag in CHILDREN OF BODOMs "Hate Crew Deathroll". Bandets musik stannade inte kvar hos mig, men fillet vid 0:48 gjorde det uppenbarligen. En ljuvlig pukrullning. 

Skiva: "Seasons In The Abyss", låt: Spirit In Black. Trummis: Dave Lombardo. Jag har ju haft med denna låt flera gånger i olika listor, så har ni tröttnat är det förståeligt. Jag har det uppenbarligen inte. Hela låten är ett ymninghetshorn av drivet trumlir från Lombardo att jag knappt vet var jag ska börja. Den lilla pukrullningen vid 0:15? 1:25? 1:59? Övergången till tvåtakt vid 2:16? Ja, ni fattar - det är mycket som händer i låten. Vrid upp, och dyrka. Det har jag gjort så många gånger att jag tappat räkningen, haha!

/Martin

Fredagslistan 2015, vecka 9: Trumfill