Metallbibliotekariernas konsertårsbästalista 2012

torsdag 20 december 2012

Kära läsare - vi avslutar vårt 2012 med att i sedvanlig cineastisk ordning ge er våra årsbästalistor när det gäller konserter. Trots vår osannolikt stora sakkunskap har såklart en del faktafel smugit sig i.

Kan ni gissa vilket som är min felsägning så ligger ett exemplar av STRAPPING YOUNG LADs "Alien" i potten om ni kan pricka rätt. Mejla då mig på martin.bensch@helsingborg.se - skriv "Fuck-Up" i ämnesfältet tack :)

Susannes felsägning är mer av karaktären bandförväxlingar - Susanne sade att hon möjligtvis skulle gå och se ORANGE GOBLIN nästa år när hon egentligen menade HIGH ON FIRE. Fullständigt ursäktligt då banden, i alla fall i min bok, lirar någorlunda lika söligt, haha!

Alexs ack så skönt omedvetna felsägning: Shadows inledde inte NASUMs konsert. Det gjorde antingen Mass Hypnosis eller Scoop. Namnet på gitarristen som vår gode vän famlar efter: Jon Lindqvist.

Så, nu ska ni spetsa ögon och öron och dra igång filmen nedan. Den kan vara den bästa vi gjort. Någonsin.

/Martin

Årsbästalistan 2012 - de nominerade: Sammanfattning

 Så, 22 plattor nominerade till årsbästalistan 2012. Tror inte en enda av dem var med på exempelvis Close-Ups lista över de 20 bästa skivorna i år. Lite kul, eftersom det visar på den sjukliga bredden inom scenen.

"Betray Your Own Kind" - CHINE
"Plains Of Oblivion" - Jeff Loomis
"Prisoners" - THE AGONIST
"The Weight Of Oceans" - IN MOURNING
"Global Flatline" - ABORTED
"The Inherited Repression" - PSYCROPTIC
"Better To Die On Your Feet Than Live On Your Knees" - LIBERTEER
"The Devil's Resolve" - BARREN EARTH
"Tragic Idol" - PARADISE LOST
"Utilitarian" - NAPALM DEATH
"Incurso" - SPAWN OF POSSESSION.
"Portal Of I" - NE OBLIVISCARIS
"Internal Affairs" - THE NIGHT FLIGHT ORCHESTRA
"Reign Supreme" - DYING FETUS
"The Parallax II: Future Sequence" - BETWEEN THE BURIED AND ME
"The Afterman: Ascension" - COHEED AND CAMBRIA
"RIITIIR" - ENSLAVED
"Urd" - BORKNAGAR
"Rise, Vulcan Spectre" - NEKROMANTHEON
"Vanitas" - ANAAL NATHRAKH
"Enslaved By Fear" - BENEATH
"A Frail Becoming" - DAYLIGHT DIES

Men, kanske vän av ordning invänder, var är GOJIRA, TESTAMENT, NILE, ACCEPT, NEUROSIS med flera? Well, det var en hel del album som inte riktigt levde upp till förväntningarna. "Dark Roots Of Earth" är jag till och med beredd att utse till årets besvikelse. Ser vi till de jag nominerat så är det 10 band som jag antingen har upptäckt under året, eller faktiskt omvärderat och blivit intresserad av. Nu är det bara en grej kvar: spika listan, haha!

/Martin

Årsbästalistan 2012 - de nominerade: nr. 20-22

Nominerad: "Vanitas" - ANAAL NATHRAKH.
När ett av favoritbanden släpper nytt material, då kan ni räkna med att de blir nominerade. I recensionen av skivan skrev jag att det extrema återfinns i två saker – dels att låtarna ligger på en väldigt hög och jämn nivå. Jag har kommit på mig själv att häpna över den stringens bandet uppvisar i låtskrivandet. Den andra faktorn är att Dave Hunt tar sitt skrikande till nya sinnessjuka nivåer – gallskrik som tagna från helvetets yttersta tortyrkammare blandas med ackuratess med rensång och snygga stämmor.
Jag har lyssnat otroligt mycket på "Vanitas" och inte tröttnat än. Ett gott betyg, haha!

 
 Nominerad: "Enslaved By Fear" - BENEATH
Teknisk döds från Island. Verkligt starka låtar kan jag säga, utan att kompromissa med hårdheten. Ska bli skoj att följa bandet i framtiden.



Nominerad: "A Frail Becoming" - DAYLIGHT DIES.

Ja, du glade! Här har vi verkligen en skiva som sätter sig på hjärnan. Stämningsfylld till brädden med känsla levererar amerikanarna en av årets starkaste skivor. Låtarna är sprängpackade med kvalitet, och gitarrarbetet är väldigt njutbart. 

/Martin

Årsbästalistan 2012 - de nominerade, nr. 17-19

onsdag 19 december 2012

I Norge vet man hur man gör metal - det är nedanstående skivor bra exempel på.

Nominerad: "RIITIIR" - ENSLAVED.

Det här är ganska kul - jag har faktiskt inte hållt ENSLAVED som ett viktigt band för mig personligen. Men "RIITIIR" har ändrat på det faktumet. Mörk, majestätisk, mastodontartad skulle man kunna säga att denna skivan är. Med råge. Och det blir sällan ointressant.





Nominerad: "Urd" - BORKNAGAR.

Du glade vad jag har lyssnat på "Urd" under det gågna året. I mycket beror det på att nu har ICS Vortex återvänt till fållan med sin fullständigt episka sångförmåga. Låtarnas kvalitet är också bra mycket bättre än de varit på länge tycker jag.

 
Nominerad: "Rise, Vulcan Spectre" - NEKROMANTHEON

En av årets mest hypade skivor. Bandet har gjort en solid, skitig, frustande thrashplatta med en produktion värd att hoppa på ett ben för som med rätta är värd alla lovord. Det tror jag att ni kan konstatera efter att ha lyssnat på titellåten.

/Martin

Årsbästalistan 2012 - de nominerade, nr 15-16

tisdag 18 december 2012

Nominerad: "The Parallax II: Future Sequence" - BETWEEN THE BURIED AND ME.

Jag tror inte det är många som är förvånad över att denna skiva är nominerad. BTBAM skriver musik som är så svindlande i omfattning att det kräver sin lyssnare för att mäkta med. Med 70 minuters i stort sett klockren lyssnarupplevelse kapitlulerar jag i det närmaste oreserverat inför musikens mäktighet.






Nominerad: "The Afterman: Ascension" - COHEED AND CAMBRIA.

En synnerligen sympatisk skiva som är den första delen i en tvillingserie. COHEED AND CAMBRIA har på varje skiva visat att de verkligen kan skriva låtar. Det håller inte alltid, men när det gör det så är bandet svårslaget.





/Martin


Intervju: Opera Diabolicus

måndag 17 december 2012

Sådär inför julen passar det väl med en intervju med de mystiska herrarna bakom årets fantastiskaste skiva, jag talar naturligtvis om OPERA DIABOLICUS. En stämningsfull, hård, dynamisk och alldeles....alldeles underbar skiva. Sprängfylld med skräck, blod, videovåld och elände. Håll till godo!

A: Var kom idén ifrån? Vad har ni för musikhistorisk bakgrund?
OD (David): Själva idén till Opera Diabolicus grundades när jag och Adrian träffades av en slump på en teaterföreställning baserad på Umberto Eco’s bok ”I rosens namn” i Göteborg (jag tror det var 2005/2006 någon gång). Av någon anledning så började vi diskutera musik och lyrik och efter en stund så märkte vi att vi båda hade mer eller mindre samma idéer och tankar när det gäller konceptuell musik. Jag har alltid haft en förkärlek för musikaler och konceptalbum så att träffa någon som skrev lyrik och hade samma tycke och smak var något av ödets nyck. Man kan säga att det slumpartade mötet var fröet som sedermera blommade ut till Opera Diabolicus. 

A: Skivans tema (Countess Bathory, red.) - var det något ni fick fundera länge på eller var det så att säga självskrivet från början?
OD (Adrian): Bathoryhistorien har alltid fascinerat mig och jag ville berätta om hennes liv på mitt vis, men det var först när samarbetet med David påbörjades som detta blev möjligt att utföras på rätt sätt.

A: Skivan innehåller massor av trevliga gäster - hur kom ni i kontakt med dem? Kände sedan innan? Var det svårt att få med folk i projektet?
OD (David): Vi hade en ganska klar bild av vad det var för typ av röster som krävdes för att kunna berätta historien som avhandlas i lyriken fullt ut. Snowy hade jag träffat på tidigare och han var också den första som dök upp i huvudet för att kunna lyckas få ihop det hela. Förutom hans övermästerliga trumkonster så har han mer röster än en schizofren Bosse Parnevik i sin röstlåda. Man kan säga att man får tusen vokalister i en och samma person där, lite som ett Kinder-ägg upphöjt i hundra. Gällande Mats Levén så har jag varit ett stort fan av hans sångstil sen jag hörde ABSTRAKT ALGEBRA första gången 1995. Det visade sig att Snowy kände honom och på den vägen var det. Detsamma gällde Niklas Isfeldt och Joakim Lundberg som båda har fantastiskt bra sångröster och är grymt bra sångare. Camilla (Alisander-Ason) tror jag Adrian kände sen tidigare. Förutom att hon jobbar på Göteborgsoperan så var hon för övrigt sångerska i ett medeltidsband vid namn Gravrost. I mitt tycke världens hårdaste bandnamn.

A: Videon är helt fantastisk (se nedan, red.), kommer det flera? Hela skivan rentav?
OD (David): För närvarande har vi inga konkreta planer på att göra någon ny video. Det hade varit extremt roligt att få göra en video till hela skivan, men det är en ekonomisk fråga och tyvärr så är uppbackningen av ekonomiska medel dålig från skivbolagets sida när det gäller sådana saker.

A: Er första livespelning blev som gäster på SNOWY SHAWs konsert i Varberg, hur tycker ni att det gick? Blir det fler spelningar framöver, kanske egna sådana?
OD (David): Ja, det var trevligt. Jag måste passa på att berömma Snowy som lyckas få ihop en sådan excellent föreställning alldeles allena. Helt otroligt. För vår egen del så är vi nöjda med vår medverkan och tycker hela evenemanget var både trevligt och roligt. Vi har inga konkreta planer på nya framträdanden, men vi leker lite med idén om att göra något speciellt. Vi får se, förhoppningsvis så blir det något under nästa år. 

A: Till sist, finns det planer på fler skivor?
OD (David): Jag håller på och skriver nytt material för fullt och har kommit en bit på vägen. När väl nästa inspelning kommer att ske är dock svårt att sia om, men förhoppningsfull inte i en allt för avlägsen framtid. Vilket ämne vi behandlar då är något vi håller hemligt till dess.


/Alex

Årsbästalistan 2012 - de nominerade, nr. 12-14

söndag 16 december 2012

Nominerad: "Betray Your Own Kind" - CHINE.

En avsevärd uppning av anten skulle man kunna kalla helsingborgarnas andra fullängdare. Låtskriveriet har mognat fram till något verkligt enastående - mer variationsrikt och sprängfylld med verkligt snygga detaljer från samtliga inblandade som gör att jag knyter knogarna i extas. Mäktigt.







 
Nominerad: "Plains Of Oblivion" - Jeff Loomis.

Förre NEVERMORE-gitarristen släpper alla spärrar och lirar gitarr så att hakan planteras nere vid golvet. Att han gör det uppbackad av en av planetens bästa trummisar i Dirk Verbeuren gör att även denna aspekt av plattan blir synnerligen njutbar.








Nominerad: "Prisoners" - THE AGONIST.

En logisk fortsättning på förträffliga "Lullabies Of The Dormant Mind". De starka låtarna återfinns i mängd även på "Prisoners" och Alissa White-Gluz utforskande av vad hennes röst är kapabel till fortsätter på ett lika imponerande som bitvis skrämmande sätt.







/Martin