Förändringar

fredag 3 september 2010

Jag kan idag med stor glädje meddela att Alexander Bergdahl är ny medarbetare på bloggen. Alex arbetar precis som jag på Helsingborgs Bibliotek - och jag kan utlova att han är minst, om inte mer, engagerad i sitt musiklyssnande som jag. Med detta kommer både bloggen och bibliotekets samlingar vad gäller metal/hårdrock få så mycket större bredd så Alex verkligen har koll på den mer melodiösa sidan av musiken vi alla gillar.

Vad är då Alex för en kille? Well, lite snack med Alex under sommaren ger vid handen att han är kille som har stor bredd i sitt lyssnande, men jag tror vi ska låta Alex stå för pennan en stund:

Vilken skiva lyssnade du på senast?

- Iron Maidens "X-factor", imorse. Jag tyckte verkligen illa om den när den kom men tiden har utvisat att det inte var skivan eller bandet jag ogillade utan situationen som Maiden hamnade i när Bruce lämnade dem och musikvärlden hade tagit en ny riktning. Idag tycker jag det är en oerhört stark skiva vars enda brister är den taffliga produktionen och att Blaze Bayley ibland försöker lite för mycket att sjunga som Bruce, något han inte har register till. Låtarna är dock starka, stundtals underbara, och hade Blaze bara fått sjunga ”som sig själv” så hade hans insats och skivan som helhet troligtvis rankats betydligt högre.

Om du skulle nämna fem omistliga plattor att ta med dig till en öde ö, vilka skulle de vara och varför?

Alice Cooper – "Welcome to my nightmare"
* En av de mest fulländade skivor världen sett. Perfekt produktion, uteslutande genialiska låtar och en skräckstämning som få eller inga lyckats uppnå innan eller efter. Trojkan Years ago/Steven/The awakening ger mig alltid rysningar.

KISS – Crazy Nights
*Av många bespottad, men av mig ansedd som en av bandets tre bästa (tillsammans med debuten och Unmasked) och tveklöst en av de skivor i hela samlingen jag lyssnar oftast på. Bruce Kulicks spelande, Paul Stanleys låtar och Eric Carr, denna fantom bland fantomer, definierar min åsikt om vad bra musik är.

Black Sabbath – Black Sabbath
*Fredagen den trettonde 1970 släpptes en av de starkaste debuterna världen skådat, och varenda millisekund är musikalisk perfektion. Behind the wall of sleep är favoriten på skivan, och liveversionen av samma låt (finns tyvärr bara dokumenterad i ett par versioner) är längre och alldeles….alldeles underbar….


Dream Theater – Metropolis p. II – Scenes from a memory
*Egentligen är det svårt att välja en DT-skiva, det är ett av favoritbanden och minst 4 skivor hade platsat här, men jag väljer den som nog ändå betyder allra allra mest för mig. Att jag dessutom fick se dem framföra hela alltet från början till slut år 2000 förstärkte bara kärleken. Av de tolv gånger jag sett dem var de nog bäst där (Eller 2004…..eller 2005….) Lite lite svag produktion men låtarna och framförandet väger upp detta.


Queensrÿche – Promised Land
*Bandets sista bra skiva blev även den bästa. Den svulstiga FM-produktionen från Empire försvann, kvar blev ett rått, naket och underbart QR som spottade ur sig de starkaste och mest introverta låtarna de gjort. Även om bandets alla skivor från debuten till och med denna är små mästerverk så är det Promised Land som drar den längsta åsnan i min bok. Lady Jane, Someone else? och I am I är så nära musikalisk eufori man kan komma.

Vilken var den första hårdrocksplattan du köpte för egna pengar?

- Den var klurig. Jag fick KISS Unmasked när jag var 4 år gammal, och Rock & Roll over något år efter. Men köpte…det BÖR ha varit en KISS-skiva, troligtvis Creatures of the night som jag köpte på kassett tillsammans med Peter Criss Let me rock you i början av 1983. Jag tror detta var den första egna ansatsen till skivsamlingen jag besitter idag. De beställdes för övrigt via Skivor & Band som ingick i Ellos-koncernen, om nu någon ville veta.

Alex är också en, för att uttrycka det milt, en engagerad konsertbesökare vilket man verkligen fattar om man kollar in denna sida.

Och eftersom det är fredag så är det ju dags för Fredagslistan! Flera av de plattor som Alex skriver om ovan är med, plus lite annat smått och gott som NECROPHAGIST och TRIGGER THE BLOODSHED.

Trevlig helg!

2 kommentarer:

Kim sa...

Men å vad kul att bloggen fått "tillökning" :) Det ankommer väl inte på en läsare egentligen, att säga välkommen till bloggens skribenter - men va' fasen, jag har följt den här bloggen sedan några månader efter den startade. Så välkommen Alex, jag ser fram emot att läsa också dina inlägg framöver!

Jarno sa...

Skönt med en till som ser "Promised Land" som bandets bästa. Trevligt!