Ytterligare en bra helg

Ack du sköna torsdag. Helgen nalkas och med den en Parisresa. På anrika Olympia, japp DET Olympia där den klassiska vinylbootleggen med KISS, Stoned In Paris, spelades in, ska jag få se fusionbandet Return to forever igen. Det blir mumma för kräsna öron.

På måndag blir det tysk metal i Malmö när Accept besöker KB, hoppas de petar in något riktigt fräckt i setet typ Run if you can från Predator eller den ständiga önskelåten Losing more than you´ve ever had från Balls to the wall. Det blir tyskt, det blir hårt och det blir underbart.

Tisdagen sen, ja, den ger oss en liten specialare. Black Country Communion spelar på fina KB-hallen i Köpendanmark. Nya skivan är oerhört bra, ett rejält uppsving från förra som lovade mycket men där någonting saknades. Det någonting har man nu hittat och skivan är definitivt en av årets bästa. Som en liten liten bakelse ovanpå tårtan så vet jag att de även kör Deep Purple´s Burn live. Det är en skojig bonus, det var nämligen i just KB-hallen som Purple Mark III hade sin urpremiär med nya medlemmarna Glenn Hughes och David Coverdale den 8/12 1973. Jag har redan sett Ritchie Blackmore köra Burn i denna hall, och nu är det således dags att höra Glenn Hughes göra detsamma. Historiens vingslag slår emot en som...eh...vingar....och slag?

Imorgon blir det fredagslista som denna gång för min del kommer att bestå av ringarna på vattnet efter söndagens Big 4 på Ullevi, kanske den roligaste konsert jag sett på år och dar. Man blev 15 år igen när man fick se en hög med favoritband som dessutom sändes på TV och som nu står fint i DVD-samlingen, nästan som de gamla VHS-bootlegsen med typ samma band från tidigt 90-tal.

Ah, great days. No they weren´t. Yes, I know, but you´re supposed to SAY that: "Ah, Great days!". Ah.

Om någon plockar den brittiska referensen ovan utlovas ett pris av eventuellt otäck karaktär.

/Alex